Riksdagen

Riksdagsledamot

Riksdagen har 349 platser som fördelas i förhållande till procent de olika partierna fick i valet. Platserna är också fördelade från de olika valkretsarna, som är geografiskt uppdelat och antal mandat från varje valkrets bestäms av antal röstberättigade boende i varje valkrets.

Röstas fram av folket i de allmänna valen.

Sveriges högst beslutande organ

Utser statsminister

Statsministern utser regering

Kontrollerar regeringens arbete.

Ta beslut om statsbudgeten, hur statens pengar ska användas.

Stiftar lagar

Partier

Finns idag 8 partier representerade i Sveriges Riksdag

Vänsterpartiet

Socialdemokraterna

Kristdemokraterna

Miljöpartiet

Moderaterna

Liberalerna

Centerpartiet

Sverigedemokraterna

För att ett parti ska få komma in i riksdagen krävs att de får över 4 procent av rösterna i valet

Utskott

I riksdagen finns grupper som kallas utskott som var och en förbereder alla ärenden som sedan ska beslutas i riksdagen

I riksdagen finns 15 utskott som alla fungerar som en miniregering med 17 ledamöter i varje, fördelat på lika sätt som i riksdagen

Motioner och propositioner

Är de förslag som riksdagen tar upp och beslutar om. De som kommer från regeringen kallas propositioner och de som kommer från en ledamot eller ett parti kallas motion.

Regering

Statsministern tar ut sin regering, ett antal ministrar som var och en ansvarar för ett särskilt politiskt område.

Uppgifter

Budgetförslag

Utreder och lägger fram propositioner

Genomföra Riksdagens beslut

Kontrollera och styra de statliga myndigheterna

Utfärda föreskrifter

Parlamentarism

Regeringen är ansvarig inför riksdagen

I grunden betyder parlamentarism att det folkvalda parlamentet, riksdagen, alltid ska ha den yttersta makten. Sveriges statsskick visar på fler sätt riksdagens starka ställning, den styrande regeringen måste ha riksdagens (parlamentets) stöd.

Vår statschef, Kungen, saknar all politisk makt och kan inte påverka någon lagstiftning.

Våra domstolar får endast döma efter de lagar som riksdagen stiftat, de har ingen rätt att själva påverka lagarnas utformning eller politikens inriktning.

Regeringen har möjlighet att utlysa nyval om riksdagen hotar att fälla regeringen. Det är alltså ett sätt för folket att ha möjlighet att deras vilja representeras i parlamentet.

Svag eller stark

Regering med stort stöd i riksdagen har störst möjlighet att driva igenom din åsikt.

Olika typer av regering

Enpartiregeringar består endast av politiker från ett parti vilket gör det lättare att genomföra sin politik.

STARK

En koalitionsregering består utav ett eller flera partier som samarbetar. De delar då på posterna som ministrar och behöver vara eller genom förhandling bli överens för att komma fram till en åsikt.

SVAG

Majoritetsregering är när regeringen har mer än hälften av rösterna i riksdagen vilket ger goda förutsättningar för att kunna få igenom sin politik.

STARK

En minoritetsregering är när en regering inte har egen majoritet i riksdagen. Det gör det svårt att få igenom sin politik utan at behöva samarbeta med något parti utanför riksdagen.

SVAG

Departement

Statsförvaltningen

Att ge de statliga myndigheterna förutsättningar att genomföra riksdagens och regeringens beslut genom de 4500 tjänstemän som arbetari riksdagskansliet.

I regeringen sitter de politiker som statsministern valt, statsråden. De är sedan indelade i olika departement som var och en har ansvar för olika sakfrågor. De arbetar för att genomföra riksdagens beslut på sitt speciella område genom de olika myndigheter som jobbar under dem.

Finansdepartement, Justitiedepartement, Utrikesdepartement, Försvarsdepartement, Utbildningsdepartement, Kulturdepartement, Miljö- & Energidepartement, Näringsdepartement, Arbetsmarknadsdepartement, Socialdepartement.

Grundlagarna

Regeringsformen (RF)

Den grundslag som beskriver hur Sverige ska styras och därigenom också den viktigaste. I RF beskrivs medborgarnas viktigaste rättigheter och friheter samt de övergripande mål staten ska ha.

Successionsordningen (SO)

I successionsordningen står det att vi är en monarki och att kungen eller drottningen är statschef i Sverige.

Denna lag ändrades i och med att Sverige allmänt ansåg att jämställdhet mellan män och kvinnor även skulle gälla vem som hade rätt till att ärva kronan. Denna ändring möjliggjorde för vår kronprinsessa Victoria att bli drottning.

Tryckfrihetsförorningen (TF)

Den talar om dels om medborgarnas rättigheter att handlingar hos myndigheter. I Sverige har du rätt att begära ut handlingar som domar från domstol. Undantaget är de handlingar som av någon anledning är hemlighetsstämplat. men även om rätten att få uttrycka sig i text. Det kan handla om böcker och tidningar.

Här står det även om rätten att få uttrycka sin åsikt i text. Det kan handla om böcker och tidningar.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)

Här står det om rätten att uttrycka sig i tal. TV, radio internet och andra elektroniska kanaler skyddas här.

Hur förändrar man en grundlag

Grundlagarna ska skydda vår demokrati och är därför svårare att ändra än andra lagar. För att ändra i en grundlag krävs två likadana beslut och att det dessutom ska hållas ett riksdagsval emellan. Det ändrades 1980 som möjliggjorde att om riksdagen fattat ett första beslut kan en folkomröstning hållas. Dock är resultatet endast bindande om en majoritet röstade emot förslaget.

Kommun

Uppgifter

Obligatoriska uppgifter står för ca 80 % utav det som kommunen gör. Det är tjänster och verksamhet som utav riksdagen är beslutat att alla kommuner ska sköta och tillhandahålla sina medborgare.

Social omsorg, för- grund- och gymnasieskola, avfall och avlopp, räddningstjänst,

Frivilliga uppgifter är annat som kommunen kan välja att göra om de anser att de vill och har råd.

Vuxenutbildning, kulturella arrangemang, föreningsstöd, sport & fritid

290 kommuner i Sverige

Så styrs kommunen

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Nämnder, förvaltning

Kommunala bolag

Det finns några undantag där kommunen får driva bolag som strävar efter vinst. Det handlar till exempel om bostads- och energibolag.

Region (Landsting)

Underämne

Sveriges statsskick

Gör en inspelning, använd microfonen

Prata om styrkor och svagheter i det Svenska statsskicket i högst 10 min.

Valet

Hur?

Valsystemet beskrivs i regeringsformen, kommunallagen och vallagen.

Vem får rösta?

Underämne

När?

Infaller vart fjärde år, andra söndagen i september.

Reglerar förhållandet mellan staten och medborgarna. Folket ger staten makt att fatta beslut samtidigt som staten har ansvar mot folket. Innehållet i grundlagarna står över alla andra lagar vilket de måste förhålla sig till.

Valsystemets principer

Proportionella, platserna i riksdagen fördelas i förhållande till antal procent i valet. 10 % i valet ger 10 % av mandaten.

Representativa, platserna fördelas så de representeras utifrån alla geografiska områden. Detta genom att Sverige är indelat i valkretsar.

Valkretsar

Allmänna, alla med rösträtt har samma rätt oavsett yrke, kön eller inkomst.

Hemliga, man har rätt att behålla för sig själv vad man röstar på.

Partipolitiska, man väljer i första hand på ett parti, inte en enskild politiker. Dock är det möjligt att kryssa för en specifik politiker om man gillar den extra mycket.

Kommunala självstyret

Det finns några begränsningar i det kommunala självstyret.

Kommunerna får inte konkurrera med statlig verksamhet

Kommunen får inte bedriva kommersiell affärsverksamhet för att tjäna penar.

Kommunen får inte gynna enskilda personer eller företag.

En del beslut behöver inte fattas på nationell nivå utan frågor som rör det lokala besluten är bättre att de fattas av människor som berörs i frågan. Vad kommunerna har rätt att bestämma om på egen hand i det som heter allmänna frågor är ganska mycket. Det ska vara frågor som rör "allmänt intresse" inom den egna kommunens gränser.

Allmänt intresse

Kommunens "regering"

Kommunens "riksdag"

Kommunens "departement och utskott"