Riktningar inom buddhismen
Theravada
Största utbredning i Sydostasien
Sri Lanka, Thailand, Myanmar och Laos
Baseras på Pali-kanon skrifterna (Tripitaka) som kan delas i tre delar
Vinaya-pitaka: regler för munkar och nunnar
Sutta-pitaka: buddhas tal och läror
Abhidamma-pitaka: filosofiska och psykologiska analyser
Heliga personer
arahanter (de som har nått upplysning)
Läromässiga betoningar
De fyra ädla sanningarna
Den åttafaldiga vägen
personlig meditation
ansvar för individuell upplysning
betonar munkarnas betydelse, endast dem kan upplysa
folktro på andar
Övriga särdrag
Man ser Buddha som en lärare snarare än en gudom
lekmän stöder munkar, vilket anses bidra till god karma, munkarna fokuserar på att upprätthålla Buddhas lära och att nå upplysning genom strikt disciplin och meditation.
Religiösa ceremonier och tillbedjan är mindre framträdande än i andra riktningar
Mahayana
Läromässiga betoningar
Syftar till att möjliggöra upplysning för alla
betonar att buddhanaturen (en medfödd förmåga till upplysning) finns i alla.
större vikt vid att hjälpa andra och sträva efter universell frälsning
Icke-dualism
Övriga särdragar
känntecknas av sin flexibilitet och öppenhet för olika former av ceremonier och tillbedjan
Ikonografi, tempel och statyer spelar en viktig roll
Mahayana-buddhismen har utvecklat flera undergrenar/riktningar
Samling av heliga skrifter (sutror)
tex lotos-sutran och hjärtsutran
Betonar medkänsla och visdom
Utbredd i Östasien
Kina, Japan, Korea och Vietnam
Heliga personer
Bodhisattvor
Personer som nått upplysning men återvänder för att hjälpa alla varelser
Avalokiteshvara (medkänslans bodhisattva)
Manjushri (visdomens bodhisattva)
Chen/Chan/Zen
Gren inom Mahayana-buddhismen som betonar meditation och direkt insikt i sinnets natur
Uppstod i Kina under 500-talet och blev senare populär i Japan->utvecklades till zen
Har sina rötter i Mahayan sutror men skrifternas betydelse tonas oftas ner. Man uppmanas istället att söka insikt genom meditation och personlig erfarenhet och inte genom teoretiska studier av skrifterna
The Platform Sutra, en viktig text
Heliga personer
Bodhidharma: en indisk munk som sägs ha introducerat Chan till Kina
Chan mästare, Buddhistiska mästare och lärare, som anses kunna vägleda elever mot en direkt förståelse av buddhanaturen
Läromässiga betoningar
Direkt upplysning. kräver inte studier av religiösa texter eller ritualer.
Icke-dualism
Övriga särdrag
Meditation är centralt
zazen, sittande meditation anses som vägen till upplysning
Mu och koan (gåtor eller paradoxer)
Ingen själ eller permament identitet. Vår uppfattning om en jag är en illusion
Rena land-buddhismen
Kina, Japan
Övriga särdrag
Amida Buddha och det rena landet
Enkelhet i utövandet
Läromässiga betoningar
Förlåtelse och räddning
Räddning uppnås inte genom egen ansträngning eller strikt meditation, utan genom tro
Skrifter
Amida Sutra
Shinrans skrifter
Hönens skrifter
Heliga personer
Hönen, grundaren av Jodo-shu
Shinran, Grundaren av Jodo Shinshu
Buddhistisk tradition som fokuserar på tro och tillit till Amida Buddha och hans löfte att föra sina troende till det som kallas Ren land
Nichiren
Övriga särdrag
mantra
betoning på individuell och samhällelig transformation
Japan
Läromässiga betoningar
Alla kan uppnå buddhaskap genom tro och studier. Upplysning är tillgängligt för alla.
Böner är viktiga
Skrifter
Lotus-sutran är viktigaste texten
Nichirens egna skrifter
Heliga personer
Nichiren, grundaren och den mest centrala figuren
Vajrayana/lamaismen
Utvecklades inom Mahayana-rörelsen
Utbredning i Tibet, Nepal, Bhutan och Mongoliet
Övriga särdrag
Tantrism
Mantra
Mandala
Läromässiga betoningar
betonar att upplysning kan uppnås snabbare än i andra vägar. Upplysning uppnås genom ritualer, religiösa övningar och mysticism.
Icke-dualism, allting är sammanlänkat
Skrifter
Tantraskrifter, tantras, tex Guhyasamaja Tantra och Kalachakra Tantra
Buddhistiska Sutror, tex Lotus-sutran
Heliga personer
Padmasambhava, viktig för spridningen av Vajrayana till Tibet
munkar är viktiga.
lamor, guru (andlig lärare)