John Hattie

Elevers självskattning av betyg = 1,44

Att tillhandahålla formativ bedömning = 0,90

Videoanalys av undervisningen = 0,88

Studiero = 0,80

Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd = 0,77

Lärares tydlighet i undervisningen = 0,75

Kommunikativ/ömsesidig undervisning = 0,74

Förtroendefulla relationer lärare – elev = 0,72

Utsträckt kontra komprimerad undervisning = 0,69

Reflekterande över lärande = 0,69

Elevers tidigare kunskaper = 0,67

Elevers självverbalisering/självutfrågning = 0,64

Att inte etikettera elever = 0,61

Undervisningsstrategier = 0,60

Att jobba med studiemetoder/studieteknik = 0,59

Samarbetsinriktat i förhållande till individuellt lärande = 0,59

Direkt undervisning (med tydliga mål, exempel, handledning, kontroll av förståelse, summeringar och repetitioner) = 0,59

Att visa konkreta exempel = 0,57

Användning av begreppskartor/tankekartor = 0,57

Att jobba mot mål i undervisningen = 0,56

Kamrathandledning/bedömning = 0,55

Lärares förväntningar på elever = 0,44

Elevers självuppfattning = 0,43

Tydliga framstegsbeskrivningar = 0,41

Framgångsfaktorer kap 1-3

En kombination av lärar- och elevcentrerad undervisning är bäst.

Överinlärning av något på ett målmedvetet sätt är viktigt för att frigöra nya tankeprocesser.

Framgångsfaktorer kap 4

Formulera tydliga mål och låt eleverna bryta ned dessa i mikromål som de jobbar mot och utvärderar.

Ett vanligt problem är att elever kör bil och får reda på av läraren när de är framme utan att veta själva!

Utmaning är viktigare än "rolighet". Både "rolighet" och "utmaningar" är bäst så klart.

Lärare bör samtala om sin påverkan av undervisning, vad det innebär att vara bra i ett ämne och hur framgång ser ut. Man kan sedan göra s k backward engineering. Progression och milstolpar behöver också diskuteras.

Att elever inte lär sig mer beror ofta på att de ej får öva/tillämpa sina kunskaper i nya sammanhang.

Lärare bör samplanera lektioner, inte bara av avsnitt.

Framgångsfaktorer kap 5

Viktigt med dialog och inte monolog i klassrummet. Elever verkar komma till skolan för att titta på lärare när de arbetar!

Mer samtal än instruktioner. Lärare behöver lyssna. Jfr med vanliga samtal. Elever bör ställa fler frågor än lärarna.

Samarbetsinriktat och tävlingsinriktat lärande mot personliga mål är effektivt. Elever bör bli sina egna lärare, t ex genom att verbalisera högt för sig själva, och lära varandra.

Multipla inlärningsstrategier ja, inlärningsstilar nej. Undervisa på olika sätt och klassificera heller inte i intelligenser, typ Gardner.

Framgångsfaktorer kap 6

Lärare behöver se lärande genom elevens ögon och elever genom lärarens.

Hur lärande sker är viktigare än undervisning.

Utveckling av lärande = eleven ser en lucka mellan nuvarande och önskvärt lärande, eleven formulerar ett mål och planerar att täppa igen luckan, sedan utformas och genomförs strategier och slutligen utvärderas till vilken grad luckan stängts igen.

En mycket bra gruppmetod är pusselmetoden. Elever får i grupper en specifik uppgift, de sätter sig sedan med de andra med samma uppgift eller roll från de andra grupperna och återvänder sedan till sin originalgrupp med nya kunskaper som denne delar där.

Förstå tidigare prestationer, koppla samman gammalt och nytt och låt elever reflektera över lärprocessen.

Tre världar finns i skolan, en offentlig som lärare ser och leder, en halvprivat med pågående kamratrelationer och den privata i elevens huvud.

Framgångsfaktorer kap 7

Ge tydlig och framåtblickande återkoppling på individuell i+1 nivå.

Högt i tak för fel är viktigt. Fråga inte bara varför vid misslyckanden utan också vid framgångar!

Ge elever ledfrågor för att ge återkoppling till varandra.

Framgångsfaktorer kap 8 - 9

Diskutera och jämför lärmål och kriterier för måluppfyllelse med elever.

Lärande är mer effektivt om det sprids på fler gånger med alternativa upplägg/arbetssätt.

En undersökning av elever i klassrum visade enligt Hattie att eleverna redan kunde ca 40% av vad de skulle lära sig, en tredjedel av vad en enskild elev lärde sig lärde sig ingen annan i klassen och att många elever ansträngde sig för att ge sken av att de var aktiva. Många lärare kopplar enligt Hattie för ofta ihop aktiva elever med lärande!