tidslinje

もっと見る

Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga utveckling och lärande

Sofia Wamslerにより

Evolutionens tidslinje

Amelie Levinにより

Digital orientering

Maria Erikssonにより

Mindomo

Noah Rogalski �kerstr�m Rogalski �kerstr�mにより

tidslinje

Kenozoikum

Kvartär - Kvartär är en geologisk period från cirka 2,6 miljoner år sedan till nutid.[1] Kvartär kännetecknas av återkommande nedisningar i bland annat Nordeuropa och Nordamerika. Kvartär delas in i epokerna pleistocen och holocen.

Neogen - 23–2,6 Miljoner år sedan.Neogen är en geologisk period som utgör den mellersta perioden i kenozoikum och den senare delen av det som förr benämndes tertiär.

Paleogen- 66–23 miljoner år sedan. Startpunkten för paleogen sammanfaller med massutdöendet vid slutet av krittiden, när dinosaurierna (utom fåglarna), och även en mängd andra varelser, dog ut. En följd av detta är att en stor del av paleogen kännetecknas av en snabb diversifiering av däggdjur och fåglar.

Mesozoikum

Krita 145–66 miljoner år sen. Under krita spelade protozoerna en betydande roll; bland dem hade foraminifererna sitt andra maximum. I organogena kalkstenar, i synnerhet skivkritan, utgör skal av foraminiferer tillsammans med coccoliter en stor del av bergsmassan. Bland kavitetsdjuren märks svampar, vilka lämnat kiselsyrematerialet till flintan, samt koraller, som bildar revkalk. Tagghudingarna var under kritaperioden särskilt talrika och har bidragit mycket till uppbyggande av kalkstenarna. De irreguljära sjöborrarna nådde under kritaperioden en rik utveckling.

Jura 201–145 miljoner år sen. coola dinosaurier

Trias 252–201 miljoner år sen. trias kännetecknas av det största massutdöendet i jordens historia, perm–trias-utdöendet. Cirka 95 % av jordens då levande arter dog ut.

Paleozoikum

Kambrium - 541–485 miljoner år sen. Under kambrium skedde en snabb utveckling av livet, den kambriska explosionen.

Ordovicium - 485–444 miljoner år sen. havsnivån sjönk och livsutrymmet för alla marina organismer minskade.

silur - 444–419 år sedan. Tidsmässigt kommer silur efter ordovicium och före devon.

Devon - 419–359 miljoner år sedan

Karbon -359–299 miljoner år sen. Karbon brukar kallas "kolets tidsålder" och mycket av världens resurser av fossila bränslen bildades under denna period

Perm - 299–252 miljoner år sen. Slutet av perm kännetecknas av ett av de största massutdöendena i jordens historia, perm–trias-utdöendet då 90 % av allt liv dog ut. Perm följs av perioden trias i eran mesozoikum.

prekambrium

Proterozoiska Eonen(2,5 miljarder - 541 miljoner år sedan): Uppkomsten av eukaryota celler och flercelliga organismer. Bildandet av superkontinenten Rodinia. Framväxten av komplexa livsformer som sjöborrar och trilobiter.

Arkeiska Eonen (4,0 - 2,5 miljarder år sedan): Utveckling av en stabil skorpa och oceaner. Framväxten av de första enkla livsformerna som bakterier och arkéer. Syreproduktion av fotosyntesande mikroorganismer.

tidigare kallat urtiden, är benämningen på de tre eonerna hadeikum, arkeikum och proterozoikum i jordens historia