Ägarkoncentration av media

Media i sverige har inte alltid sett ut som det gör nu, media har ett komplext samband till förhållanden i samhället och eftersom samhället ändras över tid så gör även dessa förhållanden också det, jag ska utforska hur förhållandena i Svergie har förändrats under de senaste 50 åren.Sveriges media kan delas in i två viktiga delar, den kommersiella och den statliga, alltså public service. Public service har haft en väldigt viktig roll inom Sveriges mediahistora. Public service existerade och var starkt etablerade i både Sverige och övriga land, till exempel Stor Britaniens BBC började redan på 20 talet med radiosändingar och sen även tv- sändningar runt 1935. Det som skillde övriga länder från Sverige var att de även tilllät privata företag att sända. Sverige var bland de sista länderna i västvärlden att få en etablerad privatägd kommersiell tv- och radiosänding. Som en konsekvens av detta tog den svenska mediamarknaden först fart under 1990-talet. Detta har en klar koppling till hur ägandet av media ser ut idag. Det existerar förvisso en stor ägarkoncentration av media inom Sverige men jämfört med länder som till exempel USA så ser man en klar skillnad. USAs public service är betydligt mindre och USA har en mycket större kommersiell marknad för media. USA var mycket friare med att släppa in privata företag inom mediabranschen vilket tyder på att den i jämförelse mindre utsräckningen av ägarkoncentrationen i Sverige är en direkt konsekvens av hårdare regler kring privatägd media.Digitaliseringen har haft en kraftig påverkan på media de senaste 10 åren, specifikt papperstidningar. Med teknologisk framgång så har tidningen blivit omoderna, folk vill ha sin information snabbt och på språng, smartphones, datorer, och läsplattor har blivit den nya trenden. Tidningar har tvingats anpassa sig efter detta och alla stora tidningar har även en etablering på nätet. Även tv- och radio har påverkats av det här, de flesta radio och tv program finns nu även online. En konsekvens av det är att folk har mycket större tillgång till media, förutsatt att en person har en dator så kan man se program när man vill, förut behövde man passa specifika tider. Det är väldigt viktigt för att fri information är nödvändigt för en fungerande demokrati. Demokratins grundprinciper bygger på en informerad befolkning, eftersom det är befolkningen som har makten i en demokrati är det viktigt att befolkningen är utbildad om samhället och informerad om nyheter kring samhället.Ägarkoncentrationen har alltså ökat under de senaste 50 åren i Sverige men tillgång till information har också gjort det.

Konsekvenser av ägarkoncentration av massmedia:En fungerande media spelar en viktig roll i en demokrati, det är en grundförutsättning för det demokratiska samhället, och mediekoncentration anses ge främst negativa konsekvenser. De senaste 20 åren har ägandet har koncentrerats och några få aktörer har fått kontroll över en stor del av marknaden. Fördelarna med detta är väl de ekonomiska, och då gynnar det främst aktörerna själva. Men samhället drabbas, det största problemet är att mångfalden hotas. Det säger ju lite sig själv, nyanseringen av åsikter skulle ju försvinna om alla tidningar ägdes och skrevs av samma person. I medierna skall olika åsikter kunna framföras, speglas och granskas. Medierna skall fritt kunna kritisera både offentlig och privat maktutövning och belysa missförhållanden inom alla delar av samhället. Det kan uppstå problem om en journalist från en tidning vill granska eller kritisera ett företags produkt, ledning eller produktion (t.ex.), om tidningen och företaget ägs av samma företag. Vi har ju hört hur t.ex. Bonnier har verksamheter inom flera olika områden, och det har hänt att reportage, tv-program eller artiklar, tvingas slängas för att rädda ett företags rykte. Ägs tidningen av samma företag så har de makten att göra så, vilket såklart är ett stort problem. Granskningen förhindras. Tillbaka till mångfald, representationen av olika kulturer, tankesätt och politiska åsikter är viktigt. Olika etniciteter, religioner, minoriteter etc är redan idag underrepresenterade i massmedia, den kulturella mångfalden hotas. Risken med mediekoncentration är att vissa åsikter och synsätt ej lyfts fram, medan andra åsikter blir överrepresenterade. Åsikter som överrepresenteras är kanske också de mäktiga och rika medieägarnas, av ideologiska eller ekonomiska skäl. Det blir ett begränsat utbud, vilket skadar demokratin. Det börjar handlar mer och mer om ekonomi och pengar istället för främjandet av demokratin. Så en konsekvens av ägarkoncentrationen är alltså att några få aktörer får för stor makt över media, och deras åsikter blir de dominerande.