tidslinje

prekambrium

tidigare kallat urtiden, är benämningen på de tre eonerna hadeikum, arkeikum och proterozoikum i jordens historia

Hadeiska Eonen(4,7 - 4,0 miljarder år sedan):

Jordens bildande från solnebulosan.

Extremt heta och vulkaniska förhållanden.

Arkeiska Eonen (4,0 - 2,5 miljarder år sedan):

Utveckling av en stabil skorpa och oceaner.
Framväxten av de första enkla livsformerna som bakterier och arkéer.
Syreproduktion av fotosyntesande mikroorganismer.

Proterozoiska Eonen(2,5 miljarder - 541 miljoner år sedan):

Uppkomsten av eukaryota celler och flercelliga organismer.
Bildandet av superkontinenten Rodinia.
Framväxten av komplexa livsformer som sjöborrar och trilobiter.

Paleozoikum

Perm - 299–252 miljoner år sen. Slutet av perm kännetecknas av ett av de största massutdöendena i jordens historia, perm–trias-utdöendet då 90 % av allt liv dog ut. Perm följs av perioden trias i eran mesozoikum.

Karbon -359–299 miljoner år sen. Karbon brukar kallas "kolets tidsålder" och mycket av världens resurser av fossila bränslen bildades under denna period

Devon - 419–359 miljoner år sedan

silur - 444–419 år sedan. Tidsmässigt kommer silur efter ordovicium och före devon.

Ordovicium - 485–444 miljoner år sen. havsnivån sjönk och livsutrymmet för alla marina organismer minskade.

Kambrium - 541–485 miljoner år sen. Under kambrium skedde en snabb utveckling av livet, den kambriska explosionen.

Mesozoikum

Trias 252–201 miljoner år sen. trias kännetecknas av det största massutdöendet i jordens historia, perm–trias-utdöendet. Cirka 95 % av jordens då levande arter dog ut.

Jura 201–145 miljoner år sen. coola dinosaurier

Krita 145–66 miljoner år sen. Under krita spelade protozoerna en betydande roll; bland dem hade foraminifererna sitt andra maximum. I organogena kalkstenar, i synnerhet skivkritan, utgör skal av foraminiferer tillsammans med coccoliter en stor del av bergsmassan. Bland kavitetsdjuren märks svampar, vilka lämnat kiselsyrematerialet till flintan, samt koraller, som bildar revkalk. Tagghudingarna var under kritaperioden särskilt talrika och har bidragit mycket till uppbyggande av kalkstenarna. De irreguljära sjöborrarna nådde under kritaperioden en rik utveckling.

Kenozoikum

Paleogen- 66–23 miljoner år sedan. Startpunkten för paleogen sammanfaller med massutdöendet vid slutet av krittiden, när dinosaurierna (utom fåglarna), och även en mängd andra varelser, dog ut. En följd av detta är att en stor del av paleogen kännetecknas av en snabb diversifiering av däggdjur och fåglar.

Neogen - 23–2,6 Miljoner år sedan.Neogen är en geologisk period som utgör den mellersta perioden i kenozoikum och den senare delen av det som förr benämndes tertiär.

Kvartär - Kvartär är en geologisk period från cirka 2,6 miljoner år sedan till nutid.[1] Kvartär kännetecknas av återkommande nedisningar i bland annat Nordeuropa och Nordamerika. Kvartär delas in i epokerna pleistocen och holocen.