Offentlighetsprincipen

Vad är det?

Innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet

Undantag från denna princip gäller bland annat ärenden som har att göra med rikets säkerhet eller enskild persons integritet. Sådana handlingar kan hemlighetstämplas enligt sekretesslagen.

Offentlighetsprincipen regleras i grundlagarna och består egentligen av tre olika delar:

Handlingsoffentlighet ger dig rätt att ta del av allmänna handlingar som förvaras vid myndigheterna.

Partsoffentlighet ger dig rätt att ta del av information som myndigheterna har samlat på sig om dig.

Förhandlingsoffentlighet ger dig rätt att närvara vid domstolsförhandlingar eller när riksdagen, kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige sammanträder.

Källor

Böcker:
Gunnar Carlquist och Josef Carlsson, Svensk Uppslagsbok Band 29 Tennis-tvåkönad, Förlagshuset Norden AB, 1954

TH. Westrin, Nordisk Familjebok konversationslexikon och realencyklopedi, Nordisk Familjeboks Tryckeri, 1920

Powerpoint, Gunilla Zand, Journalistikens och massmediernas historia

Underämne

Bra/dåligt?

Fördelar

- En av de viktigaste grundstenarna i svensk demokrati.
- Ett av skälen till att Sverige har låg korruption. - Utan offentlighetsprincipen eller genom inskränkning av offentlighetsprincipen blir svenska myndigheter och andra institutioner hemligare. Det finns då en risk att även maktmissbruk och korruption förblir hemliga.
- Många missförhållanden som avslöjas i Sverige är grundade på att journalister kan ta del av och granska offentliga handlingar. Medborgare ska känna att det finns ett kontrollorgan, ”tredje statsmakten”.
Konkret exempel: Dagens Nyheter avslöjade år 2013 att minst 97 personer som är dömda för sexualbrott arbetar med barn på svenska skolor. Detta skulle inte vara möjligt om kommunerna inte skulle ha lämnat ut listor över personnummer på anställda som sedan kontrollerades mot domar.
- Bra poänger med öppen insyn i myndigheternas arbete är att det försvårar slöseri med pengar, ökar effektiviteten och avslöjar fusk och fiffel.

Nackdelar

- Trakasserier mot enskilda myndighetsanställda då personuppgifter finns tillgängliga för alla.
- Resurser för att ta fram dokument.
- Identitetsstölder!! Enkelt att få tag på privatpersoners inkomster, skulder och personnummer.

Jämförelse andra länder

Liknande lagar finns i fler än 70 länder, varav 19 länders lagstiftning även innefattar privata aktörer.

"informationsfrihet"

sverige

väldigt låg korruption

principen fyller sitt syfte

inte mycket missbruk

vissa anser att det är intrång

Underämne

Italien

många svårigheter

saknas statsarkiv

behöver en anledning

kan nekas utan/med en dålig anledning

mycket svårt att överklaga

folk upplever dålig relation mellan stat/individ

kontakter är viktigt

även svårt för journalister

USA

kalifornien

vissa svårigheter

stater har olika lagar

14 dagar att bestämma om handlingar äe offentliga eller inte

utlämning av handlingar kan nekas

svårt att överklaga

mycket försiktiga myndigheter

vill sitta med när handlingar undersökes

kan ta upp till 5 månader att få dom efterfrågade dokumenten

Historian

Var?

Offentlighetsprincipen uppkom i Sverige i tryckfrihetsförordningen (TF) så tidigt som år 1766, under frihetstiden.

Vår svenska tryckfrihetsförordning är en av våra grundlagar och den äldsta i sitt slag i världen.

Hur?

1765 - mösspartiet vinner

Mössorna och hattarna = Sveriges två första riksdagspartier under 1700-talets frihetstid.

Hattarna hade haft regeringsmakten i mer än 25 år. - Korruption - svågerpolitik och utnämning av partivänner till viktiga poster

Mössorna kom på: insyn och offentlighet --> korruption svårt att fortsätta existera

Dessa idéer om offentlighet fördes över till Tryckfrihetsförordningen 1766.

Där bestämdes att offentlighetsprincipen gällde generellt på den offentliga maktens alla nivåer, inklusive Kungl. Maj:t och riksdagen

Anders Chydenius, en präst från Österbotten, bidrog till att lagen antogs.

Men...

Gustav lll:s statskupp 1772- återinförde det kungliga enväldet i Sverige. Detta markerade slutet på frihetstiden.

Avskaffade formellt alla grundlagar som stiftats efter 1680, inklusive tryckfrihetsförordningen.

Efter att han hade mördats 1792- ny tryckfrihetsförordning där offentlighetsprincipen hade smusslats bort.

Gustav III ersattes av hans son Gustav IV Adolf. Det innebar hård censur som gjorde att det offentliga samtalet ströps.

Slutligen...

Gustav lV Adolfs avsättning 1809 gjorde plats för en ny författningsreform i Sverige.

I den nya regeringsformen säkerställdes offentlighetsprincipen och har sedan år 1810 varit inskriven i tryckfrihetsförordningen.

Slutsats

När Simone nu talat om för- och nackdelar kan en se tydligt vad som väger tyngst. De argument som finns för offentlighetsprincipen håller i längden då dessa innefattar hela Sverige som land. Ett exempel som tas upp är att Sveriges låga korruption är tack vare offentlighetsprincipen, Sveriges befolkning blir som en tredjestadsmakt och det leder till ett mer inkluderat Sverige. Visserligen kan en inte bortse från att det finns nackdelar, men dessa fokuserar mer på individ och går att lösa under mindre omständigheter. Hade mössorna och prästen Anders Chydenius inte tagit tag i uppstädningen efter hattarna så hade demokratin eller landet Sverige inte sett detsamma ut idag.