af Maria Eriksson 1 år siden
6686
Mere som dette
Om digital orientering
Det här är en länksamling av befintliga källor som kan stötta dig som pedagog och ledare i arbetet med de reviderade läroplanerna kring digital kompetens.
Digital orientering riktar sig till dig som arbetar i förskola -gymnasiet.
Utveckling
Orienteringen är inte heltäckande, utan bygger på erfarenheter och arbetssätt i verksamheten. Om du har idéer om tillägg eller borttag av länkar tar vi tacksamt emot det och bygger kontinuerligt vidare på orienteringen.
En del av tanken med orientering är också att vi sållar bland de länkar som finns, så att den inte blir övermäktig. Vi sållar då genom kriterierna trovärdighet och hur uppdaterad källan håller materialet över tid.
Obs! Vi har valt att begränsa urvalet av material till det som är länkar till innehåll som är icke-kommersiellt.
Producerat av
Verksamhetsutvecklare IKT i samarbete med Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad.
Senast uppdaterat
18 oktober 2018
Kontakt
Maria Eriksson, utvecklingsledare digitalisering
maria.a.eriksson@educ.goteborg.se
Nätmobbning
"Nätmobbning i skolan är en form av skolmobbning och innebär att en person blir utsatt för upprepade negativa handlingar via elektroniska kanaler.
Nätmobbningen kan ske på olika arenor, som via sms eller ett chattmeddelande som skickas direkt till personen. Den kan också ske genom ord, bild eller video i olika sociala medier. Nätmobbning förekommer också vid onlinespel.
Nätmobbningens frekvens tycks inte ha ökat under de senaste åren men har blivit en vanlig form av skolmobbning och har bidragit till en ökad psykisk press på den som utsätts. Men det är fortfarande i den fysiska skolmiljön som den mesta mobbningen sker.
Nätmobbning och traditionell skolmobbning har ofta samma sociala rötter."
, Göteborgs Stad
Säker användning på nätet
"Den här modulen syftar till att ge vuxna i skolan kunskap att stötta eleverna så att nätanvändningen blir så säker och trygg som möjligt. Som ett stöd för denna process får du olika vinklar på säkerhet på nätet.
Modulen är uppbyggd av fyra delar som studeras i tur och ordning.
Målgrupper: Lärare, skolbibliotekarier och annan personal i grundskola och gymnasium."
Filmer från Utbildningsradion med föreläsningar o liknande på temat nätmobbning.
Råd till dig som är vuxen med bland annat:
/Internetstiftelsen
Här finns metodmaterialet No hate i skolan som du kan jobba med i klassrummet. Materialet innehåller fem övningar för högstadiet och gymnasiet. De är kopplade till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag och består av en lärar- och en elevdel.
/Statens medieråd
Bok att beställa (ej gratis) med praktiska råd för skolan kring nätmobbning. Används bland annat vid kurs som Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad anordnar.
Rapport producerad av Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad.
Kärlek till nätet
"Material för arbete med sociala medier, näthat och nätkärlek."
/Grundskoleförvaltningen
Tips på frågor att diskutera på skolan samt tips på källor där du kan lära dig mer om nätmobbning och kränkningar.
Information om anmälan som utreds av Barn- och elevombudet (BEO) som är en del av Skolinspektionen.
Skriv/Tal/Översätt
"Skriv/Tal/Översätt är ett nytt verktyg i Hjärntorget, speciellt anpassat för dig med läs- och skrivsvårigheter, men som underlättar för alla. Du kan författa text, få texten översatt och uppläst på ett annat språk. Det ingår en verktygslåda med talande kalkylator, läslinjaler, dyslexitypsnitt, OCR och uppläsning av text på andra webbsidor. Alla användare på Hjärntorget har tillgång till verktyget och det fungerar på läsplatta, mobil och dator. Textmaterial sparas i molnet."
/Hjärntorget, Göteborgs Stad
PS. Tjänsten fungerar bäst i Internet Explorer.
PS2. Inloggning på Hjärntorget krävs för att ta del av länken.
Skoldatatek
"Skoldatateksverksamhet innebär att kommunen organiserar en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med IT och specialpedagogik. "
/Skoldatatek
Skolbibliotek
"Sedan länge har en av skolbibliotekariens viktigaste uppgifter varit att stödja lärares och elevers arbete med informationssökning, källkritik och säker internetanvändning. Inte sällan ingår också att diskutera de juridiska aspekterna som exempelvis upphovsrätt och vilka lagar som styr vårt samröre på nätet. Nu blir detta arbete formaliserat genom läroplanerna."
Skolbibliotekslektioner
"Syftet med den här siten är att dela lektionsupplägg skolbibliotekarier sinsemellan. Det finns gott om lektionsmaterial via olika aktörer, men inte så många ytor där skolbibliotekariers egna lektioner kan delas med andra. Siten drivs av ett antal skolbibliotekarie på olika skolnivå. Siten är öppen för alla, oavsett om du är skolbibliotekarie eller inte. "
/Skolbibliotekslektioner
Skolbibliotekscentralen (Göteborgs Stad)
"Skolbibliotekscentralen är en pedagogisk resurs för skolbibliotek och personal på grundskolor och gymnasieskolor i Göteborgs stad, samt friskolor som tecknat avtal med oss. Vår huvuduppgift är att på olika sätt stödja, hjälpa och utveckla skolbiblioteken."
Skolbibliotek styrs av
Du kan använda dig av Skolinspektionens rapport
som tolkar skolbibliotek i skollagen.
Det finns också en Biblioteksplan för Göteborg som du kan ta del av.
Digitalt berättande
I alla tider har människor berättat och delat historier med varandra och förmågan att berätta är en av våra allra starkaste drivkrafter för lärande och förståelse. Digitala verktyg ger oss fler möjligheter än någonsin tidigare för att kunna skapa och sprida berättelser och även människor med ingen eller relativt lite erfarenhet av digital teknik kan idag enkelt skapa digitala berättelser. Termen digitalt berättande handlar därför helt enkelt om en berättarform där digital teknik används för att berätta en berättelse. Ibland används även uttrycken multimodalt berättande eller multimodal text eftersom det handlar om att använda olika uttrycksformer i kombination, såsom stilla bilder, video, animationer, musik, berättarröst och texter. Eftersom produktionen är digital är digitala berättelser också enkla att publicera på nätet och därför en form av publikt arbetssätt.
Att skapa digitala berättelser i skolan handlar i stor utsträckning om att arbeta med och utveckla de språkliga förmågorna och få ett sammanhang och en meningsfullhet. Genom att eleverna får möjlighet att själva skapa multimodala digitala berättelser får de en djupare förståelse för deras komplexitet och för vilka möjligheter de ger delaktighet i och påverkan på samhället.
Gaming can make a better world (Ted2010)
"Games like World of Warcraft give players the means to save worlds, and incentive to learn the habits of heroes. What if we could harness this gamer power to solve real-world problems? Jane McGonigal says we can, and explains how."
Digitalt berättande (Skolverket)
"I den här modulen får du inblick i hur du och dina elever kan arbeta med digitalt berättande inom olika medier såsom film, ljud och bild. Modulen tar också upp hur publika arbetssätt kan utveckla din undervisning och du kommer att få kunskap om hur du kan utvidga ditt kollegium genom att ta aktiv del i olika forum på nätet. De avslutande delarna av modulen handlar om hur digitaliseringen av undervisningen också påverkar och skapar nya möjligheter för ditt bedömningsarbete.
Modulen består av åtta delar:
Digitalt berättande - vad och varför?
Nätet i undervisningen
Dela digitalt
Elever producerar digitalt
Bedömning i digitala lärmiljöer
Att använda film i lärandesyfte
Publika arbetssätt
Digitalt berättande – en sammanfattning"
Begrepp
Termen digitalt berättande kommer från engelskans Digital Storytelling och var egentligen från början ett koncept skapat av organisationen San Fransisco Digital Media Center. Fokus låg på att låta personliga historier berättas med hjälp av digitala verktyg för att sedan publiceras på internet.
Konceptet byggde på att den digitala berättelsen skulle innehålla; 1) ett budskap och en poäng, 2) dramatik, 3) emotionellt berörande stoff, 4) en personlig röst som förmedlar budskapet, 5) auditiva komponenter för att förstärka innehållet, 6) en väldisponerad presentation och 7) ett tempo som håller publikens intresse vid liv.
/Storycenter https://www.storycenter.org/
Det spelifierade klassrummet (Studentlitteratur)
Det spelifierade klassrummet
En bok av Adam Palmquist, lärare och föreläsare
"Det spelifierade klassrummet går igenom olika teorier om hur människan motiveras och hur vi lär oss. Boken kopplar samman teorierna till en funktionell helhet. Spelifieringens verktyg speglas mot de svenska läroplanerna, och författaren visar hur de kan användas i olika lärande-situationer. Han beskriver också hur läraren kan använda spelifiering i sin formativa bedömning samt hur metoden effektivt kan användas för att stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det spelifierade klassrummet är den första renodlade boken på svenska om spelifiering och vänder sig till lärare i grund- och gymnasieskola."
/Studentlitteratur
Genrer
Alla texter kan sägas tillhöra en specifik genre, eller texttyp, där det finns en given struktur, ordval och språkliga drag (Martin & Rothery, 1986). Inom genrepedagogiken brukar man tala om berättande, beskrivande, återgivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Skolan har en viktig roll i att synliggöra språkliga mönster och strukturer så att eleverna kan utveckla sitt vardagsspråk, men även ett effektivt skolspråk. När eleverna känner sig säkra på skillnader och likheter mellan de vanligaste texttyperna ökar förutsättningarna att förstå typiska drag även i multimodala och digitala texter.
Förslag på läsning:
Björkvall, Anders. (2009) Den visuella texten: multimodal analys i teori och praktik. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Halliday, M. (1978). Introduction to functional grammar. Longman.
Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. Routledge
Martin, J., & Rothery, J. (1986). What a functional approach to the writing task can show
teachers about “good writing”. I: B. Couture (Red.), Functional approaches to writing:
research perspectives. Frances Pinter
Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013).
Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet
. Studentlitteratur.
Multimodalitet
Termen multimodalitet (Kress, 2010) tar sin utgångspunkt i socialsemiotiken (Halliday, 1978). Inom socialsemiotiken studerar man hur människor kommunicerar i olika sociala situationer med hjälp av olika tecken eller modaliteter, såsom språk, gester, ljud, för att uppnå specifika syften (Halliday, 1978). Multimodalitet handlar helt enkelt om hur flera modaliteter samverkar i en helhet. Multimodala texter är då texter där flera uttryckssätt används i kombineras för att skapa mening, såsom skrift och bild i en powerpresentation, tal, rörlig bild och ljud i en film eller rörlig bild och musik i en musikvideo (te.x. Björkvall, 2009; Wedin & Hedman, 2013).
Grundläggande litteracitet för nyanlända elever (Lärportalen, Skolverket)
"På bara några få år har det blivit naturligt och självklart att nyanlända elever kommer till sin första skoldag här i Sverige med en mobiltelefon i fickan. De ringer, sms:ar och använder sociala medier. Bilder och symboler fungerar och skapar betydelse även om eleverna inte har flyt i sin läsning än. Den vana som eleverna redan har vid att hantera digitala verktyg, bilder och symboler ger många möjligheter när deras litteracitet ska fortsätta att utvecklas.
I den här texten diskuteras och exemplifieras inledningsvis skälen till att använda multimodala texter och digitala verktyg i undervisningen av nyanlända som samtidigt ska utveckla sina språkkunskaper i svenska och en grundläggande litteracitet. Därefter beskrivs hur multimodala texter kan vara uppbyggda, hur de kan användas i undervisningen samt hur man kan välja bilder och digitala verktyg som lämpar sig. Efter det beskrivs vad digital kompetens kan innebära i resursmodellens alla praktiker. Texten avslutas med en beskrivning av vilka digitala verktyg som är användbara i den grundläggande litteracitetsundervisningen och hur arbetsgången kan se ut i ett undervisningsupplägg.
Med digitala verktyg menas verktyg som består av digital kod, förpackad i applikationer (appar) eller program. Digitala verktyg kan laddas ner och användas lokalt i en smart telefon, läsplatta eller dator eller finnas som inloggningsbara tjänster på nätet. Mikrofon, kamera, tangentbord, pekskärm fungerar också som verktyg inuti olika program och appar. "
Socialsemiotik och design för lärande (Pedagogisk forskning i Sverige 2012, nr 3-4)
"Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande
Sammanfattning: I artikeln presenteras två teorier om lärande och meningsskapande: socialsemiotik och design för lärande. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet hjälper oss att förstå hur kommunikation och lärande formas multimodalt i teckenskapande processer. Design för lärande hjälper oss att förstå lärande i relation till ett sammanhang och till de förutsättningar som skapas för lärande i olika miljöer och situationer. Fokus i båda perspektiven riktas mot hur människor, utifrån val av teckensystem och medieformer, formerar sin kunskap. Artikeln relateras till högre utbildning och perspektiven diskuteras i förhållande till tre aktuella frågor: lärandets komplexitet, målstyrning och erkännandekulturer i utbildning. Avslutningsvis följer en diskussion som särkilt fokuserar hur ett designorienterat perspektiv kan användas för att förstå lärande och lärandets förutsättningar i högre utbildning.
MARIE LEIJON Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola
FREDRIK LINDSTRAND Ämnesavdelningen för didaktik, Högskolan i Gävle "
Multimodal teori stärker elevers meningsskapande (Skolverket)
Dagens elever är vana vid att läsa och skriva texter som kombinerar olika uttrycksformer, men saknar verktyg att diskutera och analysera dem. Med multimodal teoribildning utveckla sitt meningsskapande och kritiska tänkande kring olika uttrycksformers funktioner.
/Skolverket
Professorn Günther Kress om multimodalitet
Digitalt escaperoom (AV-Media Kalmar)
Digitalt escaperoom
"Vi håller kurser där ni får lära er hur man skapar escaperooms i olika verktyg, som t.ex. Google Formulär, Office OneNote och Google Sites. Vi funderar och diskuterar också kring hur dessa escaperooms kan användas på ett pedagogiskt sätt i undervisningen. Här har vi samlat våra bästa resurser från kursen!"
/AV-Media Kalmar
Escape room i undervisningen (Natur kultur)
"Författarna ger dig som lärare konkreta tips, arbetssätt och förslag på väl beprövade lärande rum som kan genomföras i det egna klassrummet.
Den första delen tar upp vad ett lärande escape room är samt hur man kan använda spelifierat lärande i undervisningen. Den andra delen hjälper dig att stegvis skapa ett eget escape room. I den sista delen får du tips och idéer på färdiga escape room inom skolans olika ämnen.
Escape room i undervisningen vänder sig främst till dig som lärare i åk 4–9. Författarna till boken är tongivande lärare inom digital undervisning."
/Natur och kultur, bokförlag
Birdescape
Birdescape
"Bird Escape är en samling digitala Escape rooms som du spelar med dina vänner på denna webbplats.
Ni får era egna ledtrådar och samarbetar för att tillsammans låsa upp nya rum och ta er vidare i äventyret."
/Martin Törnros, skapare
Spelifiering /Gamification
Spelläraren
SpelLäraren
"Mitt namn är Felix Gyllenstig Serrao och jag arbetar som förstelärare i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborg på Frölundaskolan. Jag har fyra års erfarenhet av specialundervisning för elever med diagnoser och socioemotionella problem. Deras problematik gjorde att de till exempel inte trivdes i skolan eller att de skolvägrade.
Flera av mina elever spelar väldigt mycket dator- och tv-spel. För att nå ut till dem använder jag mig av spel som ett pedagogiskt verktyg genom att diskutera spel för att skapa kontext till den kunskap vi ska lära ut enligt de styrdokument och mål som existerar i skolan. Genom att utgå från deras intressen skapar jag kreativa och roliga lektioner som gör att de tycker att det är roligt att gå till skolan. Eleverna uppskattar att jag pratar om och bekräftar deras intressen och att jag intresserar mig för det de tycker är roligt och implementerar det i undervisningen. Det skapar en ömsesidig respekt som i längden skapar ett starkt förtroende för mig som pedagog och det bygger även upp förtroendet för skolan eftersom jag hjälper eleverna att lyckas och i längden få betyg."
/Felix Gyllenstig Serrao
Skapa film som ska vara publik (GSF)
Skapa film som ska vara publik
"Har du behov av att skapa film som ska nå en större publik än bara dina elever i klassrummet? Här följer några tips och råd."
/Digitalisering och innovation, Grundskoleförvaltningen
Film, radio & tv
Film, radio & tv
"När du använder radio, tv och film i undervisningen måste du följa vissa regler. De gäller oavsett om materialet tillhandahålls i analog form eller via nätet."
/Skolverket
Creative Commons
LJUD
Make Music Matter (Stiftelsen Signatur)
Make Music Matter
"Make Music Matter! STORIES (#ForABetterDay) är ett unikt samarbete mellan Make Music Matter!, Linnéuniversitetet, Tim Bergling Foundation och stiftelsen Signatur. Projektet startar under hösten 2021 och pågår t o m 2022. Det är ett skolprojekt med stort fokus på musik, kreativitet, digital teknik och välmående. I projektet behandlas också historien om världsartisten AVICII, där eleverna bland annat får arbeta med Aviciis musik i egna musikproduktioner."
/Make Music Matter
Soundtrap (GSF)
Soundtrap
-En onlinetjänst där du kan skapa och redigera ljud- och musik-material som sedan sparas ner i din Google Drive.
/Digitalisering och innovation, Grundskoleförvaltningen
FILM
Animering
Greenscreen (DoI, GSF)
Greenscreen
"Green screen är en teknik som används för att göra filmer och bilder där du kan lägga till valfri bakgrund. Namnet green screen kommer av att filmningen sker mot en grön (eller blå) bakgrund så att den enkelt sedan kan bytas ut. Använd appen WeVideo eller iMovie på en iPad eller WeVideo på en Chromebook, PC eller Mac. "
/Digitalisering och innovation, Grundskoleförvaltningen
WeVideo (DoI, GSF)
WeVideo
- En onlinetjänst där du kan redigera ljud, bild och videomaterial som sedan sparas ner i din Google Drive.
/Digitalisering och innovation, Grundskoleförvaltningen
Blogg
Digitalt berättande
Digitalt berättande sker genom olika medier såsom film, ljud och bild, det vill säga multimodalt berättande.
Digitalt berättande
"Läroplanen tydliggör vikten av digital kompetens och att arbeta med digitala verktyg. En stor del i detta är digitalt berättande, det finns långt många fler möjligheter att jobba med text än bara i skriven form. Text, bild och ljud är jämställda och lika viktiga. Att jobba med digitalt berättande innebär att skapa film från manus till färdig film, ljudsätta bilder, skapa podcasts, lära sig hur den rörliga bilden förstärker berättandet, hur VR (virtual reality) förstärker berättandet än mer, trolla med green screen och animera. Det är intressant, givande, språkutvecklande och engagerande. Eleverna får också möjlighet att lära sig och behärska olika typer av medier genom det digitala berättandet och samarbeta med varandra. Det är dessutom utmärkt som redovisningsform! "
/AV/Media Kalmar
Forskning
"Här sammanställs alla artiklar som publiceras på skolahemma.se under kategorin Forskning. Du kan själv bidra till att stärka forskningsarbetet genom att skicka in referenser på forskning du känner till inom området."
/Skolahemma.se (Skolverket m fl)
Forskningsbaserat stöd för att hantera onlineundervisning i samband med Coronapandemin
"Här sammanställs resultat och erfarenheter från forskning om onlineundervisning. Urvalskriteriet som används är forskningens relevans i den uppkomna situationen samt möjligheten att omsätta den till konkreta tumregler som kan hjälpa lärare när de ställer om sin undervisning. Det innebär att i en del fall används även forskning genomförd i högre utbildning vilken bedömts vara relevant i situationen. I sammanställningen används begreppet “elever” konsekvent, även om det i en del fall handlar om forskning på “studenter”.."
/Skolahemma.se (Skolverket m fl)
Nyanlända elever och distansundervisning
"Nu planerar nästan alla skolor i Sverige för att undervisa elever på nya sätt med hjälp av digitaliseringens alla möjligheter. Jag har ägnat ganska mycket tid åt att fundera över hur vi ska undervisa våra nyanlända grundskoleelever på bästa sätt om vi tvingas övergå till distansundervisning."
/Anna Kaya, lärare som jobbar med nyanlända elever på en F-6-skola i Sigtuna kommun.
Skola överallt med digitala lektioner
"Spridningen av coronaviruset gör att fjärr- och distansundervisning kan bli det nya normala för många lärare och elever. Materialet hos Digitala lektioner är kostnadsfritt, lätt att bearbeta och passar perfekt när eleverna jobbar hemifrån."
/Internetstiftelsen
Sök distansresurser
"Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket, hjälper på sin fritid lärare som tvingas undervisa på distans på grund av coronaviruset.
Han har skapat en resursportal på nätet där lärare kan dela med sig av material till varandra.
– Att kunna hjälpa till i den här svåra situationen tycker jag är bra, säger han."
/Skolvärlden
Fjärr- och distansundervisning
Kategorisida där blogginlägg, reportage, lärresurser och reportage samlas.
/Pedagog Göteborg
Livesända lektioner på Yrgo
"Yrkeshögskolan Yrgo livesänder lektioner på sina preparandkurser. Det ger fler möjlighet att prova på kurserna, och därmed har också antalet antagna till yrkeshögskoleutbildningarna ökat."
/Lärtorget
Digital frågesport och kamratfeedback
Film på Youtube
/Skolverket
Blogg för att ge eleverna instruktioner
"Blogg och film gör det lättare att se och bedöma processen under slöjdarbetet – istället för att bara se resultatet. Eleverna kan även dela med sig av pågående arbeten med omvärlden."
/Skolverket
Didaktik för att lyckas med fjärrundervisning
"Det är didaktiken, inte tekniken i sig, som är det viktiga för att lyckas med fjärrundervisning. Det var en av de många insikter som lyftes fram under Skolverkets heldagskonferens i Uppsala om fjärrundervisning riktad till lärare, skolledare och huvudmän."
/Skolverket
Webbplats om distansundervisning
"Nu finns information, instruktioner och annat stödmaterial för lärare om hur man kan undervisa elever på distans. Dessa tjänster och instruktioner finns sedan tidigare men har nu samlats på ett ställe och är anpassat för en eventuell situation där skolorna stängs."
/Avdelning för digitalisering och innovation, Grundskoleförvaltningen
Undervisning på distans
"På webbplatsen Digitalisering UBF finns det stöd för att undervisa på distans. Bland annat hur du kan ha videomöten och chatta med elever, hur du kan spela in lektioner och dela, frågor om uppkoppling och digitala prov."
/Avdelning för digitalisering och innovation, Utbildningsförvaltningen
Är du redo för lektioner på distans?
"Med anledning av att det kan bli aktuellt att hålla lektioner på distans för att undvika spridning av Covid19 har jag samlat ihop lite smått och gott – allt från lektionstips till olika stöd som finns att tillgå."
/Läraren Cecilia Lind, bloggen SpråklIKT på Lärtorget
Distansundervisning i Sverige
"Just nu är vi många lärare i Sverige som står inför helt nya utmaningar i vårt jobb. Vi kanske inte har en arbetsplats som är stängd i nuläget men står ändå inför verkligheten att många elever följer undervisningen hemifrån. I den här gruppen ser vi möjligheter att utvecklas tillsammans, och att hjälpa varandra genom en helt ny arbetssituation. Dela med er av goda idéer och material. Kram och ta hand om er!"
/Diskussionsforum för lärare på Facebook
Organisera och undervisa på distans
"Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg."
/Skolverket
Rekommenderad distansundervisning för gymnasiet och komvux
"Folkhälsomyndigheten rekommenderar att Sveriges gymnasieskolor, kommunala vuxenutbildningar, yrkeshögskolor, högskolor och universitet går över till att bedriva fjärr- och distansundervisning. Rekommendationen gäller inte gymnasiesärskolor eller särskild utbildning för vuxna."
/Skolverket
Fjärrundervisning innebär att undervisningen är interaktiv och sker i realtid genom att man använder informations- och kommunikationsteknik. Här kan du läsa om vad som gäller kring fjärrundervisning.
Fjärrundervisning innebär att undervisningen är interaktiv och sker i realtid genom att man använder informations- och kommunikationsteknik. Under fjärrundervisningen är eleverna i skolans lokaler tillsammans med en handledare. Läraren som undervisar – fjärrläraren – befinner sig samtidigt någon annanstans. Fjärrundervisning regleras i skolförfattningarna sedan den 1 juli 2015.
Begreppet distansundervisning definieras inte i skollagen. Distansundervisning kan vara såväl analog som digital. Elever och lärare är oftast åtskilda, men kan arbeta tillsammans i realtid eller till exempel med uppgifter som ska göras inom utsatt tid. Ofta använder elever och lärare gemensamma ytor som delade dokument, videosamtal och chattar.
/Skolverket
Digital produktion
Digitalt berättande
Vad är STE(A)M?
Makerkultur (Makerspace)
Kursportalen (Årstaskolan Sthlm)
"Kursportalen är tänkt att vara en av flera olika komponenter som finns för att stödja personalen i sin professionella utveckling på Årstaskolan. Förhoppningsvis kommer den även vara ett stöd för både elever och vårdnadshavare i framtiden."
/Årstaskolan
REturen (Göteborgs Stad)
Makerskola
Globala målen
Globala målen (UNDP, utvecklingsprogram FN)
"UNDP finns på plats i 170 länder för att avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter, främja fredliga samhällen och stötta länder att nå Globala målen till år 2030.
Vi hjälper länder att förebygga kriser och konflikter, stärka demokratiska institutioner och bygga partnerskap för en hållbar utveckling där ingen människa lämnas utanför."
/UNDP
Programmering
"I läroplanerna finns programmering med som en del av den digitala kompetens som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. I programmering ingår att skriva kod, vilket har stora likheter med generell problemlösning. Det handlar bland annat om problemformulering, att välja lösning, att pröva och ompröva samt att dokumentera. Men programmering ska ses i ett vidare perspektiv som även omfattar kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner. Det här vidare perspektivet på programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens."
Få syn på digitaliseringen i grundskolan, s. 10
Programmering (Skellefteå kommun)
"I förskolan handlar programmering om att få en första förståelse vad det kan innebära.
Barnen ges ett kreativt utrymme och har möjlighet att forma sin egen lärprocess samtidigt som de bli bekanta med programmering och kodning. En varierad arbetsgång med analoga lekar som tillsammans med digitala verktyg lägger grunden. Det ger möjlighet till att arbeta brett med både matematik, språk, NO- och SO orienterade ämnesområden.
När det gäller skola så är ovan nämnda arbetsområden lika väsentliga och regeringen har beslutat om förtydliganden och förstärkningar i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Det innebär att programmering och andra former av digitalt skapande förs in i styrdokumenten. Pedagoger ska kunna använda programmering som ett arbetssätt för olika åldrar, oavsett ämnesområde, som ett led att utveckla elevernas förmågor.
Skolkontorets mål är att ge pedagoger likvärdiga förutsättningar att jobba med programmering och det här materialet erbjuder praktiskt arbetssätt för att arbeta med programmering i förskola och skola. Materialet ska sedan användas tillsammans med de Kodväskor som skolkontoret har för utlåning.
I dessa kodväskor ingår allt material som behövs för att kunna start upp med programmering (exempelvis robotar, lärarhandledningar, lärplattor).
För att kunna ta del av Kodväskorna ska pedagog genomgå en kort fortbildning. Fortbildningen fokuserar på pedagogens egen programmeringskompetens kopplat till materialet och hur undervisning av programmering kan läggas upp."
Den gömda koden (Sveriges radio)
"En berättande serie om hur matematiken binder samman världen."
/SR
Moduler kring matematikundervisning med digitala verktyg (Skolverket)
Olika moduler för olika år i Lärportalen. Botanisera!
Programmera mera (UR Skola)
"Lekfull tv-serie om programmering för barn i 9-årsåldern som är nybörjare i ämnet. I seriens tio avsnitt deltar barn i allt klurigare utmaningar som handlar om logiskt tänkande, sortering, algoritmer och att uppmärksamma mönster och samband. Fokus ligger inte på att lära sig skriva kod eller programmeringsspråk utan på själva tankesättet - något som med fördel kan kopplas till flera olika skolämnen! Programledare: Karin Nygårds."
Webbkursen i programmering vänder sig till alla som arbetar i skolan, förskolan och vuxenutbildningen. Du kan gå den själv eller tillsammans med dina kolleger. /Skolverket
Skolporten AB är ett politiskt, religiöst och fackligt obundet företag. Verksamhetens kärna är omvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolan. /Skolporten
Enkel programmering
Programmering/kodning handlar om att instruera en maskin eller dator att utföra ett visst arbete. Jag drog igång ett projekt med enkel programmering genom att bjuda in sex barn, den yngsta ännu inte fyllda tre år. Den äldsta var fem.
/Fredrik Sandström - lärare i SV/SO år 7-9 på Gäddgårdsskolan i Arboga
Digitala lektioner (Internetstiftelsen)
"Digitala lektioner är en satsning från Internetstiftelsen i Sverige,
IIS, vars syfte är att vara en öppen digital lärresurs för att möta de läroplansändringar som sker hösten 2018 när digital kompetens och programmering skrivs in i läroplanen.
Du kan använda det antingen när du förbereder lektioner eller i klassrummet, när du undervisar kring digital kompetens och programmering i skolan. Allt material är framtaget av verksamma lärare och alla lektioner är kopplade till den reviderade läroplanen. Du får använda materialet på digitala lektioner hur du vill: ladda ner det, bearbeta det eller använd det rakt av som en lektion."
/IIS
Matematisk programmering i Python (Malmö Stad)
"Fortbildningen vänder sig till matematiklärare på gymnasiet och komvux. Materialet kan även med fördel användas för matematiklärare i grundskolans år 7-9. Fortbildningen ges för att alla ska kunna genomföra undervisning utifrån de nya skrivelserna i ämnesplanen i matematik.
Materialet är ett arbetsmaterial så justeringar av redan publicerat material kan ske.
Utbildningsanordnare är Malmö Stads Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning."
En introduktion till programmering för dig som undervisar i matematik från årskurs 1 till gymnasiet. Där hittar du material och övningar som du kan använda i undervisningen i takt med att du själv lär dig. /Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad
Teknik och programmering
Läraren Hassene Ben Habbouche på Svartedalsskolan har skapat en webbplats kring Teknik och programmering, som innehåller allt du behöver för att skapa lektioner under det temat.
På webbplatsen hittar du introduktionskurser i Python och Microbit, övningar inom blockprogrammering samt olika byggprojekt med el och mekanik.
/Lärtorget
Kodboken (Kodcentrum)
"Är du nyfiken på programmering och digitalt skapande? Kodboken är sajten för dig som vill komma igång med kod.
Med programmering kan du väcka liv i dina idéer och skapa animerade berättelser, spel, program och appar, eller musik. Du behöver inga förkunskaper, alla kan koda!"
Code.org® is a nonprofit dedicated to expanding access to computer science in schools and increasing participation by women and underrepresented minorities. Our vision is that every student in every school has the opportunity to learn computer science, just like biology, chemistry or algebra. Code.org provides the leading curriculum for K-12 computer science in the largest school districts in the United States and Code.org also organizes the annual Hour of Code
campaign which has engaged 10% of all students in the world. Code.org is supported by generous donors including Amazon, Facebook, Google, the Infosys Foundation, Microsoft, and many more. /Code.org
Programmering
Kopplingar till läroplaner och material uppdelat i stadier där du får fördjupade kunskaper i kod och programmering tillsammans med dina elever.
/Grundskoleförvaltningen
Digitalt berättande
En av modulerna i Lärportalen, där del 5 är "Bedömning av digitala texter".
Läs mer om modulen i sin helhet på Lärportalen.
I hem- och konsumentkunskapen finns multimodala texter av många slag. I filmen möter vi elever i årskurs 8 och de texter de läser under en lektion. Producerad av Skolverket för Läslyftet.
Artikel om Anna-Lena Godhes avhandling ”Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry.”
Anna-Lena Godhe utgår från sin forskning som handlar om skrivande med hjälp av datorer, hur eleverna drar nytta av de kunskaper de har med sig utanför skolan och problematiken kring bedömning av elevernas multimodala
texter. Dvs hur eleverna använder bilder och film när de redovisar skolarbeten.
I föreläsningen presenteras exempel från undervisningen i svenska på gymnasienivå men problematiken kring bedömning av multimodala texter gäller i alla ämnen och stadier.
Anna-Lena Godhe undervisar vid Malmö högskola och Göteborgs universitet (IT-fakulteten). Hon har arbetat som lärare i svenska som andraspråk och engelska på gymnasiet samt som skolutvecklare i Malmö. /Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad
"Förstärk formativ bedömning med digitala verktyg"
"Lärare kan använda digitala verktyg för att förstärka och effektivisera formativ bedömning i klassrummet. Patricia Diaz, gymnasielärare i engelska och spanska och författare, berättar om sina metoder."
/Skolvärlden
Film från Skolverket om de nationella proven.
SKL tar fram en handlingsplan för nationella prov.
Här hittar du generellt och ämnesspecifikt stöd för bedömning, och om sådant stöd finns även särskilt stöd för att bedöma nyanlända elevers kunskaper. /Skolverket
Här kan du som lärare hitta bedömningsstöd i form av diagnosmaterial, prov och enskilda uppgifter. Du hittar också kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper. /Skolverket
Ledare
"Skolans digitalisering handlar om att förändra arbetssätt och metoder för att höja kvalitén och öka effektiviteten. Eftersom det är ett förändringsarbete blir skolans ledare centrala för ett framgångsrikt arbete. Teknikens roll är att möjliggöra förändringen, de nya arbetssätten och att accelerera effekterna."
Leda och lära i tekniktäta klassrum
"Grundskola och gymnasieskola
Målgrupp: Lärare i grundskolan och gymnasieskolan
Innehåll: Modulen behandlar några grundläggande aspekter av skolans digitalisering.
Exempel på aktiviteter:
Edward och skolutvecklingen
"Edward Jensinger har en bakgrund som rektor, utbildningschef och områdeschef i både Helsningborg och Malmö. Just nu är han verksam som gymnasieområdeschef i Malmö stad. "
Att leda lärande (blogg)
"Jag heter Malin Frykman och arbetar som utvecklingsledare i Västsverige. Tidigare har jag arbetat som rektor, lärare och regional skolutvecklare. Denna blogg är en” tankeyta”i mitt eget, personliga lärande kring pedagogiskt ledarskap och mina försök att driva visionsarbete i praktiken. "
/Malin Frykman
Leda digitalisering
"Målgrupp: Skolledare och huvudmän
Innehåll: Modulen berör skolans digitalisering ur ett ledarperspektiv. modulen ger ökade kunskaper men också processtöd i framtagandet av en utvecklingsplan.
Exempel på aktiviteter:
Filmade föreläsningar och delat material från Torghandel Ledare den 1/12 2017.
I våras fokuserade Torghandel Leda digitalisering (den 24/3) på vad det är lärare och pedagoger förväntas göra och vilka förutsättningar de behöver för att lyckas. I höst följer vi upp genom att lyssna till hur två förvaltningar tagit sig an förändringsarbetet att skapa dessa förutsättningar i hela styrkedjan, på sektors-, områdes- och enhetsnivå.
I programmet nedan länkar vi till föreläsarnas presentationer, de filmade föreläsningarna och förmiddagens interaktivitet.
/Torghandel
Vårens Torghandel Leda för digitalisering
hade fokus på vad det är lärare och pedagoger förväntas göra och vilka förutsättningar de behöver för att lyckas. Under förmiddagens Torghandel berättade två stadsdelar hur de tagit sig an utmaningarna att skapa dessa förutsättningar i hela styrkedjan, på sektors-, områdes- och enhetsnivå.
Inledde förmiddagen gjorde Malin Frykman, utvecklingsledare för grundskolan i Kungälvs Kommun, med bred erfarenhet av digitalisering både som rektor och utvecklingsledare. Hon är också författare till boken Skolledare i en digitaliserad värld – Att leda lärande. Därefter delade Västra och Norra Hisingen med sig av sina respektive erfarenheter från arbetet med skolans digitalisering. Vilka insatser gör skillnad? Vilka lärdomar har dragits och hur påverkar de det fortsatta arbetet med digitaliseringen? /Torghandel
Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund
Obs! Detta är en bok som kostar pengar
"Digital kompetens blir allt viktigare i förskolan, vilket både läroplanen och den nationella digitaliseringsstrategin slagit fast. I boken Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund, skriven av en rad framstående forskare inom området, får du hjälp att förverkliga såväl nationella styrdokument som dina egna visioner om digitala verktyg i förskolan. Med praktiknära forskning tas ett helhetsgrepp om digitaliseringen utifrån tre perspektiv: undervisning, profession och etik.
Kapitlen handlar bl.a. om programmering, virtual reality och adaptiva digitala lärspel men även om flerspråkighet, jämställdhet och föräldrasamverkan i förhållande till digitalisering. Digitalisering i förskolan är ett handfast hjälpmedel och innehåller konkreta exempel som illustrerar och inspirerar, men även problematiserar, denna tekniska förändring där inte minst pedagogernas roll blir än mer betydelsefull."
/Natur och kultur
Digitaliseringen av skolan - ett forskningsperspektiv
Förändringsledning utifrån ett forskningsperspektiv.
/Skolverket
Skoldigiguide
"Skoldigiguide hjälper dig som huvudman att planera och säkra att det finns stöd, kunskap, tid och resurser till skolans digitala utvecklingsarbete, detta utifrån er analys av nuläget och era olika förutsättningar och behov. Guiden är ett unikt verktyg vars syfte är att stötta dig som huvudman att nå målen i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet.
Vi vänder oss i första hand till dig som är skolchef, utbildningschef, förvaltningsledare eller har motsvarande funktion. Andra viktiga målgrupper är stödfunktioner med ansvar för digitalisering."
/Statens kommuner och regioner (SKR)
Leda digitalisering
Stöd från Digitalisering UBF.
/Utbildningsförvaltningen
LiKA Lärare
LiKA Lärare
"LiKA, it-tempen för lärare är ett verktyg tänkt att vara ett stöd i digitaliseringsarbetet. Verktyget är framför allt till för dig som lärare för att tydliggöra och konkretisera vad digitaliseringen innebär i ditt arbete och för att belysa områden där stöd och insatser kan behövas. Det är ett skattningsverktyg som bygger på din värdering och bedömning av din digitala lärarvardag - en skattning som mynnar ut i ett förslag till handlingsplan med tips på olika aktiviteter."
/Statens kommuner och regioner (SKR)
I Göteborg (Lärtorget)
Digitaliseringsstrategi och handlingsplan för Utbildningsförvaltningen
Här hittar du digitaliseringsstrategi och handlingsplan för Utbildningsförvaltningen.
/Avdelningen för digitalisering och innovation, Utbildningsförvaltningen, Göteborgs stad
Digitaliseringsstrategi och handlingsplan för Grundskoleförvaltningen
Här hittar du digitaliseringsstrategi och handlingsplan för Grundskoleförvaltningen.
/Enheten för digitalisering och innovation, Grundskoleförvaltningen, Göteborgs stad
Digitaliseringsstrategi och handlingsplan för Förskoleförvaltningen
Du hittar förskolans digitaliseringsstrategi och handlingsplan på Intranätet. Det är bara du som arbetar på Förskoleförvaltningen som kommer åt dessa sidor.
/Avdelningen för digitalisering och innovation, Förskoleförvaltningen, Göteborgs stad
Träna för din hjärna
Anders Hansen, överläkare i psykiatri, berättar om den senaste vetenskapen kring hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner och vår hälsa. Han har skrivit boken "Hälsa på recept" och menar att fysisk aktivitet är det viktigaste man kan göra för sin hjärna.
/UR Samtiden
Forskaren vill inte ha ministerns mobilförbud
Students’ voices on mobile phones in the infrastructure for learning in Swedish upper secondary school
GRIT
Motivation är en motor i allt lärande. Forskning visar att en alldeles speciell sorts motivation är avgörande för att nå resultat i skolan – grit eller det vi i dagligt tal kallar jävlar anamma.
/Forskning.se
Neuroforum
Neuroforum är ett tvärvetenskapligt nätverk mellan forskare, lärare, beteendevetare, ingenjörer och andra som vill tillämpa de banbrytande framsteg som gjorts inom modern hjärnforskning de senaste 25 åren. Vi arbetar med att samla, strukturera och sprida kunskaper inom tillämpad neurovetenskap, men också med att främja tvärvetenskaplig forskning och att agera som en tankesmedja inom området. Forumet, som har drygt 200 medlemmar, bildades i Göteborg 2015 av fyra professorer på GU, Chalmers och Sahlgrenska akademin (Per-Olof Nilsson, Aadu Ott, Rolf Ekman och Carl-Gerhard Gottfries).
/Neuroforum
Nätkulturer
Elza Dunkels forskningsblogg om barns och ungas nätkulturer, barns rättigheter, lärande och IT.
/Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete och arbetar som lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet.
Barnets uppkopplade hjärna
Hjärnans triljoner synapser kopplar ihop 100 miljarder nervceller från fosterlivet till puberteten. Hur hanterar barnets hjärna all information som finns runt den? Hugo Lagercrantz, senior professor, berättar om hur barnhjärnan reagerar på olika sorters stimuli.
/UR Samtiden
Carl Hugo Lagercrantz, är en svensk barnläkare. Han är senior professor i barnmedicin vid Karolinska institutet.
/Wikipedia
Cathryn Posey: Making change through technology that is for good
"Cathryn Posey, founder of Tech by Superwomen, talks about technology, innovation and society at The Internet Days 2018. How can we develop technology that change the world in a good way? What kind of responsibility do we have when we develop tech?"
/Internetstiftelsen
Woman in Tech (UR Samtiden)
"Hör kvinnor inom techindustrin berätta om sina arbeten, vetenskapliga upptäckter, hur det är att vara kvinna i branschen och hur det går att skapa hållbara företag. Inspelat den 8 mars 2018 på City Conference Center i Stockholm. Arrangör: Women in tech."
Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan (Skolverket)
"En webbkurs om identitets-, jämställdhets- och digitaliseringsarbete i förskolan. Syftet med webbkursen är att den ska vara ett stöd i implementeringen av läroplanen för förskolan (2018) och bidra till arbetet med att utveckla undervisningen i förskolan. Ett ytterligare syfte med kursen är att vara ett stöd i arbetet med identitet, jämställdhet och digitalisering, för att dessa perspektiv ska bli en del av förskolans undervisning.
Webbkursen består av teoretiska inslag, praktiska uppgifter och interaktiva övningar. Innehållet bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Du kommer bland annat att få ta del av artiklar och filmer, reflektera, diskutera och tillsammans med ditt arbetslag planera och genomföra undervisningssituationer inom områdena identitet, jämställdhet och digitalisering. Du finns även interaktiva delar där du får öva dina kunskaper eller undersöka dina egna värderingar."
Geek girl meetup
"Geek Girl Meetup is a non-profit organisation aiming to elevate female role models, leverage networks and facilitate knowledge exchange within the tech, IT and startup industry."
/Geek girl Meetup
West Pride
West Pride erbjuder kostnadsfria aktiviteter samt lektionstips och guider till hur en kan arbeta i skolans alla stadier kring hbtq, genus och jämställdhet.
Skolprogrammet är allmänt och riktar sig inte specifikt för digital kompetens.
/West Pride
Källkritik
"Varje dag möts vi av information från olika medier och det kan vara svårt att veta om det går att lita på det vi ser och hör. Källkritik hjälper dig att avgöra vad som är trovärdigt."
/Skolverket
Kurser
Mikoteket erbjuder arbetsmaterial i olika spår inom medie- och informationskunnighet (MIK) och digital kompetens.
Varje spår innehåller flera kapitel i vilka text och länkar varvas med bilder, videor och praktiska övningar som introducerar - och låter användaren prova - olika digitala verktyg. /Martin Törnros, skapare av Mikoteket.
Källkritikbyrån
Källkritikbyrån är ett projekt för att hjälpa människor att bli självsäkra och medvetna nätanvändare. Här hittar du inspiration och kunskap om källkritik på nätet och vilka det är som luras på den svenska fejkarenan. Vi granskar systematiskt påståenden på nätet och för vidare kunskapen vi har till allmänheten.
Bakom Källkritikbyrån står Åsa Larsson, Linnéa Jonjons och Jack Werner. Tillsammans grundade vi Viralgranskaren på tidningen Metro 2014, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
Viralgranskaren var vårt svar på den tidens problem. Mycket har hänt sedan dess, och idag är knappt någon omedveten om vikten av källkritik. Vi ser att Sverige behöver ett faktagranskarinitiativ, men samtidigt behöver en viralgranskare idag vara så mycket mer: inte bara granska, utan stärka. Inte bara vara källkritisk, utan också bygga motståndskraft och skapa självtillit.
/Källkritikbyrån
Nationalencyklopedins temapaket innehåller fakta och övningar kring vissa ämnen - här källkritik. Alla temapaketsövningar är knutna till läroplanerna, och till varje temapaket finns en lärarhandledning. /NE
Nosa på nätet - lärarhandledning
Denna lärarhandledning hör till paketet "Nosa på nätet - De första stegen mot ett vaket nätanvändande".
Handledningen innehåller fakta om barnens datoranvändning blandat med praktiska övningar och förslag på samtal, lekar och aktiviteter. Materialet i lärarhandledningen kopplas tydligt till skrivningar i Lgr 11.
/Statens medieråd
Gapminder is an independent Swedish foundation with no political, religious or economic affiliations. Gapminder is a fact tank, not a think tank. Gapminder fights devastating misconceptions about global development. Gapminder produces free teaching resources making the world understandable based on reliable statistics. Gapminder promotes a fact-based worldview everyone can understand. Gapminder collaborates with universities, UN, public agencies and non-governmental organizations. All Gapminder activities are governed by the board. We do not award grants. Gapminder Foundation is registered at Stockholm County Administration Board. Our constitution can be found here. /Anna R. Rönnlund, Hans och Ola Rosling.
.
Välkommen till bloggen Språklikt! Cecilia Lind heter jag som bloggar här. Jag är förstelärare och Centrums representant i stadens nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare. Största delen av min tjänst är jag undervisande lärare i svenska, engelska och tyska åk 6-9 på Montessoriskolan Elyseum.
I bloggen kommer jag ha fokus både på språk-, läs- och skrivutvecklande arbete och på digital litteracitet och digitala verktyg som resurs i det arbetet. Min egen erfarenhet är att digitala verktyg kan tillföra mycket i undervisningen – om och när de stöttar och förstärker elevers lärande. Så nu har jag kanske också lyckats förklara bloggens namn – Språklikt – min egen speciella kombo av just språk och IKT. Välkommen! /Cecilia Lind
Ekokammaren är ett ideellt samt politiskt och religiöst oberoende initiativ. Sidan har som syfte att synliggöra de ekokammare som kan skapas till följd av automatiskt individanpassade nyhetsflöden på sociala medier. /Martin Törnros, skapare av tjänsten
Ett hav av information
"Här finns ett upplägg med övningar för arbete i källkritik, källsök och upphovsrätt och det är indelat stadievis. Några av övningarna återkommer på fler stadier då det kan vara aktuellt för fler årskurser eller för fördjupning. Syftet med siten är att du antingen kan använda det när du förbereder lektioner eller direkt tillsammans med dina elever i klassrummet. Det mesta av materialet är framtaget av avdelningen för digitalisering och innovation, annat material och filmer kommer från bl a UR och Skolverket."
/Grundskoleförvaltningen
Spaningen: AI
Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att greppa vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande.
Här är en länk till de artiklar och poddavsnitt på webbplatsen som handlar om AI.
/RISE
Hur närmar du dig AI i klassrummet?
Kollegiala frågor med utgångspunkt i ett poddavsnitt.
Läraren "Martin Blom Skavnes undervisar om AI genom att förklara att datorer behöver lära sig genom erfarenhet, ungefär som en bebis som lär sig gå. Datorn behöver alltså lära sig något från grunden, för att sedan kunna fatta egna beslut. När eleverna förstått hur datorn lär sig får de tänka ut möjliga lösningar för framtidens AI."
/Internetstiftelsen
My AI
En mötesplats för de som vill hitta samarbetspartners inom olika AI-relaterade projekt eller för de som vill se vad som vilka projekt som pågår inom AI-utveckling.
AI i framtidens skola (Skolstudion, UR)
EdX: AI-kurser (MIT)
Elements of AI
Målet med kursen är att göra AI begripligt – för alla Elements of AI är en kostnadsfri onlinekurs som beskriver grunderna i AI. Kursen riktar sig till alla som vill veta vad AI är, vad man kan göra (eller inte göra) med AI och hur AI påverkar våra liv. Du behöver inte vara insatt i matematik eller programmering. Utbildningen kombinerar teori med praktiska exempel och kan göras i egen takt. Det tar ca 15-30 timmar att komma i mål.
Filmer: Lista
En artikel på Wikipedia som innehåller en kronologisk lista över filmer som inkluderade artificiell intelligens antingen som huvudperson eller som en väsentlig del av filmen.
/Wikipedia
Ditt framtida jag av Sara Öhrvall
Ditt framtida jag av Sara Öhrvall
Inom mängder av områden står tekniken nu inför avgörande genombrott som alla har en sak gemensamt: de förändrar definitionen av mänsklighet för alltid.
Sara Öhrvall är digital chef på SEB, och en av de ledande visionärerna i ämnet.
/Adlibris
Liv 3.0 av Max Tegmark
Boken är skriven i populärvetenskaplig form och diskuterar artificiell intelligens (AI) och dess inverkan på livets framtid på jorden och bortom.
The inevitable Kevin Kelley
The inevitable av Kevin Kelley
Facklitteratur från 2016 av Kevin Kelly som förutsäger de tolv tekniska krafterna som kommer att forma de kommande trettio åren
/Wikipedia
Artificial intellicene av Stuart Hall
Artificial intelligence av Stuart Hall
"En lärobok om artificiell intelligens, skriven av Stuart J. Russell och Peter Norvig för universitetsstudenter. Den tredje upplagan av boken släpptes den 11 december 2009. Boken används i över 1100 universitet runt om i världen[1] och har kallats "den mest populära artificiell intelligens-läroboken i världen"."
/Wikipedia
Centrum för tillämpad AI (RISE)
"RISE Centrum för tillämpad AI arbetar mot att stärka den svenska utvecklingen av tillämpad AI för ett hållbart, konkurrenskraftigt och öppet samhälle. Vi sammanför ett omfattande nätverk av forskningsexcellens med innovationspartners och skapar tillsammans en unik plattform för tillämpad AI i Sverige."
/RISE
Avhandling: Child–Robot Interaction in Education av Sofia Serholt
Avhandling: Child-Robot Interaction in Education
Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.
Artificiell intelligens i skolan kräver ökad insikt hos lärarna (Skolverket)
Artificiell intelligens i skolan kräver ökad insikt hos lärarna
För att kunna förstå hur artificiell intelligens kan komma att förändra förutsättningar för lärares undervisning och elevernas lärande behöver lärare få ökad insikt om vad artificiell intelligens är. Det handlar om hur man kan använda sig av möjligheterna med artificiell intelligens och hur det kan komma att påverka skolans verksamhet.
/Skolverket
Adaptiva läromedel utmanar lärarrollen (Lärtorget)
Adaptiva läromedel utmanar lärarrollen
Adaptiva digitala läromedel kan anpassa undervisning till den enskilda elevens nivå och lärprocess. Men vad händer med lärarrollen och kulturen i klassrummet när algoritmer styr undervisningen? Det har forskarna Martin Tallvid och Marie Utterberg Modén undersökt.
/Lärtorget, Center för skolutveckling, Göteborgs stad
LipSync med YouTube
LipSync med YouTube
En Ai-driven tjänst som utmanar dig i hur bra du kan läppsynka olika sånger.
/ALS Therapy Development Institute
AI Experiments (Google)
AI Experiments with Google
En samling av enkla experiment som gör det enklare att utforska maskininlärning genom bilder, illustrationer, språk, musik och mera.
Den här personen existerar inte - Bildgenerator
Den här personen existerar inte - Bildgenerator
När du besöker webbplatsen Den här personen finns inte, kommer du att mötas av ett till synes enkelt porträtt. Ladda om sidan och ett annat ansikte dyker upp på din skärm. Dessa människor existerar dock inte i den verkliga världen.
Webbplatsen, som skapades av en mjukvaruingenjör från Uber, använder en algoritm för artificiell intelligens utvecklad av det amerikanska teknikföretaget NVIDIA Corporation. De kallar det ett "generativt motståndsnätverk", eller GAN för kort. Den tränades med hjälp av tiotusentals onlinefoton.
"Generativa motståndsnätverk lär sig att generera helt nya bilder som efterliknar utseendet på riktiga foton", förklarar NVIDIA.
Google Assistant bokar tid hos frisör
Google Assistent bokar tid hos frisör
Ett YouTube-klipp på en demonstration av Google Assistant, som ringer ett komplicerat telefonsamtal till frisören för att boka tid. Assistenten lyckas helt självständigt interagera med frisören.
/YouTube-klipp
Blob Opera
Blob Opera
I den här interaktiva tjänsten kan du skapa operamusik utan tidigare kunskaper.
Tenor, Christian Joel, bas Frederick Tong, mezzosopran Joanna Gamble och sopranen Olivia Doutney spelade in 16 timmars sång. I experimentet hör du inte deras röster, utan maskininlärningsmodellens förståelse av hur operasång låter, baserat på vad den lärt sig av dem.
Dra "blobbarna" upp och ner för att ändra tonhöjd. Eller framåt och bakåt för olika vokalljud. En annan maskininlärningsmodell låter klumparna svara på och harmonisera på din input i realtid.
Quick Draw
Quick Draw
Detta är ett spel byggt med maskininlärning. Du ritar och ett neuralt nätverk försöker gissa vad du ritar. Självklart fungerar det inte alltid. Men ju mer du leker med den, desto mer lär den sig.
/Ett AI-experiment i samarbete med Google
Laiban
Laiban är en AI-robot som är en digitalt riktad insats gentemot förskolan.
Syftet med Laiban är att barnen ska ha en möjlighet att veta hur deras dag ser, vilka kläder de behöver, hur vädret är, klockan och vad vi får till mat. Roboten ska ses som ett stöd i verksamheten med pedagogerna där den kan ge svar på barns statiska frågor.
/Pedagogsajten Familjen Helsingborg
MIK Sveriges kunskapsbank
I kunskapsbanken finns något för alla som vill stärka sin medie- och informationskunnighet. MIK Sveriges kunskapsbank innehåller material från medlemsaktörer i nätverket MIK Sverige.
Medverkande i MIK Sveriges kunskapsbank
Rekommendationer kring etik
Unesco har tagit fram rekommendationer för AI utifrån mänskliga rättigheter.
Målen för rekommendationerna är:
(a) att tillhandahålla ett universellt ramverk av värderingar, principer och åtgärder för att vägleda stater i utformningen av deras lagstiftning, policyer eller andra instrument angående AI, i överensstämmelse med internationell rätt;
(b) att vägleda åtgärderna. av individer, grupper, samhällen, institutioner och företag inom den privata sektorn för att säkerställa inbäddningen av etik i alla stadier av AI-systemets livscykel;
(c) att skydda, främja och respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, mänsklig värdighet och jämlikhet, inklusive kön jämlikhet; att skydda nuvarande och framtida generationers intressen; att bevara miljön, den biologiska mångfalden och ekosystemen; och att respektera kulturell mångfald i alla stadier av AI-systemets livscykel;
(d) att främja multi-intressenter, multidisciplinär och pluralistisk dialog och konsensusskapande om etiska frågor som rör AI-system;
(e) att främja rättvis tillgång till utveckling och kunskap inom området AI och utbyte av fördelar, med särskild uppmärksamhet på behoven och bidragen från LMIC, inklusive minst utvecklade länder, minst utvecklade länder och SIDS.
Artificiell intelligens (AI)
"AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet.
AI möjliggör för tekniska system att uppfatta sin omgivning, hantera vad de uppfattar och lösa problem, med syfte att uppnå ett specifikt mål. Datorn mottar information (redan förberedd eller insamlad genom sina egna sensorer, t.ex. via en kamera), behandlar den och svarar.
AI system är kapabla till att anpassa sitt beteende, till en viss grad, genom att analysera effekterna av tidigare åtgärder, och att arbeta självständigt."
"Vissa AI-teknologier har funnits i mer än 50 år. Men med utvecklingen av datorernas kraft, tillgången till enorma mängder information och nya algoritmer har lett till stora genombrott för AI under de senaste åren.
Artificiell intelligens upplevs som central för samhällets digitala omställning, och har blivit en prioritet för EU.
Framtida applikationer förutses skapa enorma förändringar, men AI finns redan i vår vardag."
Olika typer av AI
Några nyckelbegrepp
Digital samhällskunskap
Digital samhällskunskap har blivit ett begrepp för att fånga hur vårt samhälle förändras med digitaliseringen, hur det påverkas av teknikförändringen och vad teknologin innebär för oss som medborgare idag och imorgon.
Det finns en Facebook-grupp startad av Carl Heath, RISE Institute, där ett kontinuerligt samtal förs på temat Digital samhällskunskap, och kanske var det med starten av den gruppen som begreppet myntades..?
Malmö delar (Malmö Stad)
"Malmö delar är en didaktisk resurs. Här kan pedagoger dela med sig av sina bästa arbetsområden och resurser och på så sätt både inspirera och underlätta för kollegor.
På Malmö delar hittar du både heltäckande arbetsområden – bestående av lektioner och moment och med en tillhörande pedagogisk planering – samt resurser som kan bestå av övningar, verktyg, mallar eller annat pedagogisk material."
/Malmö Stad
Förskolan i en digital omvärld
NMC Horizon Report (Educause)
"For more than a decade, EDUCAUSE has partnered with the New Media Consortium (NMC) to publish the annual Horizon Report - Higher Education Edition. Earlier this year, EDUCAUSE acquired the rights to the NMC Horizon project, which identifies and describes the higher education trends, challenges, and developments in educational technology likely to have an impact on learning, teaching, and creative inquiry. EDUCAUSE is publishing this 15th edition to both honor and work actively with the NMC’s Horizon legacy."
Kategorisida Digitalisering
Detta leder till en kategorisida om Digitalisering på Pedagog Göteborg. Där samlas reportage, blogginlägg, kalenderhändelser med mera.
/Lärtorget
Digital samhällskunskap
Digitaliseringen innebär en stor förändring av vårt samhälle, lika stor eller större än industrialiseringen. Vad innebär det för oss som individ och samhälle? Och hur kan vi vara delaktiga i samhällsförändringen?
13 trender som påverkar Sverige 2018 (SKL)
Ordlista
Medie- och informationskunnighet (MIK)
"Vår världsbild formas till stor del genom medier. Från det att vi vaknar tills dess att vi somnar omges vi av information och budskap i form av text, ljud och bild - ansikte mot ansikte, i mobilen, på nätet, tv och radio och i tidningen. Vi bidrar också själva till flödet — i dagens sociala medielandskap är var och en sin egen publicist. Medie- och informationskunnighet – MIK – är idag en nyckelkompetens för alla.
MIK handlar om att:
"Information Literacy and Media Literacy are traditionally seen as separate and distinct fields. UNESCO’s strategy brings together these two fields as a combined set of competencies (knowledge, skills and attitude) necessary for life and work today. MIL considers all forms of media and other information providers such as libraries, archive, museums and Internet irrespective of technologies used."
Det demokratiska samtalet
!Det görs i dag mycket bra för att höja kunskapsnivån och stärka människors motståndskraft mot utmaningar som desinformation, propaganda och näthat.
Det finns en uppsjö av bra material, allt från forskningsrapporter och gedigna utbildningsmaterial till enklare material som videofilmer, tipslistor och rådgivning. Många har samtidigt pekat på att det är svårt att hitta till det här materialet. En del görs löpande tillgängligt på sociala medier, annat måste man själv söka upp på rätt organisations hemsida.!
/Uppdrag från Regeringskansliet
Medieborgarpodden
"I Medieborgarpodden diskuteras ämnen som källkritik, konspirationsteorier, algoritmer och digitala fotspår. Här får du veta mer om medie- och informationskunnighet, MIK."
/Statens medieråd
MIK för mig
"MIK för mig är ett digitalt utbildningsmaterial i medie- och informationskunnighet som vänder sig till skolor, skolbibliotek och folkbibliotek. Syftet med materialet är att utbilda elever och vuxna som finns och agerar i ungas närhet."
/Statens medieråd
Media & Information Literacy for Teachers
En lärresurs för pedagoger kring MIK med interaktiva och interkulturella moduler.
/UNESCO
Akademiskt forum för MIK-forskning
"Akademiskt forum för MIK-forskning är en del av nätverket MIK Sverige som koordineras av Statens medieråd. Syftet med det akademiska forumet är att sammanföra svenska forskare och forskningsinstitutioner med MIK-intresse."
/NordMedia Network
Hitta en forskare
- I en öppen databas kan du hitta 725 experter som har ett särskilt intresse för media och kommunikation inom den nordiska regionen. Skriv in nyckelord eller använd filtren för att söka forskare.
Förslag: Sök på "Media Literacy"
/NordMedia Network
MIKologi
"Bloggen MIKologi handlar om medie- och informationskunnighet (MIK). Jag heter Maarit Jaakkola och är medieforskare och docent i journalistik vid Göteborgs universitet. Som mediepedagog och medförfattare till det nya MIK-ramverket av UNESCO (2021) är jag intresserad av medier, medierad kultur och digitalisering i lärandets kontext.
Jag brinner även för flerspråkighet, distansundervisning och modersmålsundervisning då jag sitter i Göteborgs Stads sverigefinska råd och är ordförande för dess referensgrupp Språk och utbildning.
Du kan läsa mer om mig på min hemsida maaritjaakkola.se."
/Maarit Jaakkola, bloggare på Lärtorget
MIK på Skolporten
"Skolporten AB är ett politiskt, religiöst och fackligt obundet företag. Verksamhetens kärna är omvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolan. "
/Skolporten
Nordicom
"Nordicom är en oberoende (non-profit) organisation som arbetar med att samla in och förmedla forskning och fakta som rör medier och kommunikation. Våra medarbetare finns i alla de nordiska länderna och vårt huvudkontor finns i Göteborg."
/Göteborgs universitet
Digital kompetens och källkritik
"Boken förklarar hur skolor kan utforma undervisningen för att stärka elevernas digitala kompetens och källkritiska förhållningssätt. Genom konkreta undervisningsexempel för förskoleklass, grundskolans samtliga årskurser samt gymnasiet, får den som jobbar med utbildning en uppsättning verktyg för att bygga och stärka den digitala kompetensen hos eleverna. Boken riktar sig till lärare, skolbibliotekarier, rektorer, skolutvecklare, huvudmän och studenter - men även till politiker och andra som är intresserade av skolutveckling i denna kritiska, omvälvande och spännande tid."
/Sanoma utbildning
Utbildningsfilmer om gamers o influencers
"Reklamstrategierna förändras i takt med teknikutvecklingen och vår mediekonsumtion. Därför har vi producerat två uppdateringar till Reklamfilmens fantastiska värld: en utbildningsfilm om influencerbranschen och en film om gaming.
Idag omsätter spelföretagen mer än hela världens sport, men hur ser spelföretagens affärsmodeller ut och vad behöver vi tänka på för att vara medvetna konsumenter när vi spelar? "
/Filmpedagogerna
Alla filmers filmhandledning!
Film i skolan har tagit fram en generell text, en allmän filmhandledning, som kan användas som utgångspunkt för filmsamtal kring de filmer som saknar handledning.
/Filminstitutet
MIK - Malmö delar (Malmö Stad)
"Malmö delar är en didaktisk resurs. Här kan pedagoger dela med sig av sina bästa arbetsområden och resurser och på så sätt både inspirera och underlätta för kollegor.
På Malmö delar hittar du både heltäckande arbetsområden – bestående av lektioner och moment och med en tillhörande pedagogisk planering – samt resurser som kan bestå av övningar, verktyg, mallar eller annat pedagogisk material."
/Malmö Stad
MIK-templet
"Ett handledningsmaterial kring digital kompetens och Medie- och informationskunnighet (MIK), för dig som är verksam i förskolan.
Utifrån handlingsplan för digitalisering, prioriteringsområde Digital kompetens, har ett handledningsmaterial kring MIK, Medie- och informationskunnighet tagits fram av förskoleförvaltningen.
Materialet är tänkt att både fungera som kunskapsstärkande för dig som pedagog samt som en handledning för arbetet som sker tillsammans med barnen i verksamheten. Målet är att skapa ett lustfyllt förhållningssätt till ämnet."
/Förskoleförvaltningen, Göteborgs stad
MIK-guiden
"Här nedanför har sammanfattat de olika kunnigheterna i MIK-ekologin. Klicka på rubrikerna eller symbolerna för att hitta information och resurser om respektive kunnigheter."
/Skolbiblioteksportalen
MIK-portalen
"MIKportalen är en sajt där vi samlat uppgifter och material för att arbeta med grundskoleelevers medie- och informationskunnighet. MIKportalen är uppbyggd efter läroplanens mål och progression kring informationssökning, källkritik, digitala verktyg och säker kommunikation. Alla dessa delar faller inom ramen för MIK.
MIKportalen är utformad årskursvis med en tydlig röd tråd som löper från år 0 upp till år 9. Årstaskolans MIK-plan finns inbakad i varje del. Delarna innehåller information till pedagog såväl som övningar att använda direkt med eleverna. Vissa övningar är direkt kopplade till biblioteket och vissa uppgifter passar bra att utföra i klassrummet."
/Skolbiblioteket, Årstaskolan
Kategorisida MIK
Detta leder till en kategorisida om MIK på Pedagog Göteborg. Där samlas reportage, blogginlägg, kalenderhändelser med mera.
/Lärtorget
MIK Sveriges kunskapsbank
"I kunskapsbanken finns något för alla som vill stärka sin medie- och informationskunnighet. MIK Sveriges kunskapsbank innehåller material från medlemsaktörer i nätverket MIK Sverige."
Medverkande i MIK Sveriges kunskapsbank:
/Statens medieråd
Ramverk för MIK: Think Critically - Click Wisely
"Introduction and highlights of the second edition of UNESCO’s Media and Information Literacy Curriculum for Educators and Learners"
/UNESCO
Om MIK
Aktörer
Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället
Förslag på läroplaner för lärosäten med mera kring MIK samt analyser från olika aktörer.
/Nordicom
Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern (Nordicom)
Kartläggning, analyser, reflektioner
/Ulla Carlsson, Nordicom
Grundläggande teorier, styrdokument och resurser om digital kompetens
Här kan du se vilka grundläggande teorier som ligger bakom digital kompetens, vad styrdokumenten säger och hitta resurser för att sätta dem i praktik.
Poddavsnitt
Du hittar poddavsnitten på Lärtorget: https://lartorget.goteborg.se/orienteringidigitalkompetens/
De finns också på Spotify i podden "Orientering i digital kompetens"
(Skolverket)
"Att skapa en mer tillgänglig och varierad undervisning med hjälp av digitala verktyg görs inte i en handvändning. Men börja med att planera in de här 33 timmarna för dig och ditt arbetslag, så är du på god väg."
" De här åtta delarna ingår i kursen:
Tillgänglig undervisning för alla elever
Digitala verktyg i undervisningen
Erbjuda möjligheter att ta till sig kunskaper på olika sätt
Digitala verktyg som stöd för ökad tillgänglighet
Lärande genom tillgängliga och multimodala arbetsformer
Digitala verktyg som stöd för ökad motivation och psykisk hälsa
Engagemang och tillgängligt lärande
Att utvecklas som expert på sitt eget lärande
För lärare
Webbkursen riktar sig till dig som undervisar i grundskolan, sameskolan och vid Statens institutionsstyrelse, SiS, men kan även användas i andra skolformer. Det finns inga förkunskapskrav."
Textarbete i digitala miljöer (Skolverket)
"Syftet med modulen är att synliggöra aspekter av digital kompetens och diskutera utgångspunkter för design av undervisning. Modulen bidrar med perspektiv på elever som producenter respektive konsumenter av multimodala, digitala texter. Syftet är också att bidra till en kollegial diskussion kring digitaliseringens betydelse för den pedagogiska verksamheten. Delar av modulen förekommer i annat av Skolverkets material. "
/Skolverket
Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar
Forskning om huruvida digitaliseringen påverkar skolors och elevers vardag ökar i omfattning och denna kunskapsöversikt ger en överblick över vad som händer på området och vilka resultat som går att se och förstå. Kunskapsöversikten lyfter bland annat fram forskning om hur digitaliseringen påverkar lärmiljöer, lärarrollen, skolans organisation och likvärdigheten i utbildningssystemet. Kunskapsöversikten kan ses som ett stöd att för att ta till sig forskning på området och för att ge underlag för att utveckla undervisningen utifrån den kunskap som finns
/Skolverket
Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration
Highlights
• We test a method for improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration.
• The method includes formative feedback and formative assessment among students.
• We test the method and compare it with two control groups using ict and not using ict.
• The method tested lead to higher student achievement in literacy and mathematics.
• The method leads to a lower gender gap in performance than the control groups.
/Annika Agélii Genlott och ÅkeGrönlund)
Literacy and power
Doing Critical Literacy- Texts and Activities for Teachers and Students
Literacy theories for the digital age- Social, critical, multimodal, spatial, material and sensory lenses
UBF IT
"Ett stöd i arbetet med att leda digitalisering på skolan för skolledare och pedagoger/administratörer med IKT-ansvar."
/Utbildningsförvaltningen
Digitalisering och innovation (Grundskoleförvaltningen)
"Avdelningen Digitalisering och innovation på Grundskoleförvaltningen har lanserat en webbplats för att stötta arbetet med digitalt lärande. Den är till för dig som vill ha stöd i ditt egna lärande och vill höja din digitala kompetens. Utöver webbplatsen finns även ett program med utbildningar våren 2019."
Digitalisering
Här finns stöd för dig som arbetar med digitalisering i förskola, skola och vuxenutbildning.
/Skolverket
Digitaliseringsstrategi (Utbildningsförvaltningen)
Digitaliseringsstrategi (Utbildningsförvaltningen)
Syftet med denna strategiska plan (fortsättningsvis kallad strategi/digitaliseringsstrategi) är att ange färdriktning för Göteborgs Stads arbete med digitalisering i skola och förskola, samt utgöra ett underlag för arbetet med förvaltningarnas handlingsplaner.
/UBF IT
Handlingsplan
Det viktigaste i handlingsplanen är de insatsområden som listas inom:
Digital kompetens
Samarbete för utveckling
Möjliggörande infrastruktur
Stödjande kvalitetsarbete
Insatsområdena ska vara ett stöd i planering av utvecklingsinsatser lokalt och centralt.
Kopplat till insatsområdena finns ansvarsbeskrivningar och exempel på aktiviteter som planeras centralt.
/UBF IT
Digitaliseringsstrategi (Grundskoleförvaltningen)
Digitaliseringsstrategi (Grundskoleförvaltningen)
Syftet med den strategiska planen är att ange färdriktning för Göteborgs Stads arbete med digitalisering i förskola och skola, samt utgöra ett underlag för arbetet med förvaltningarnas handlingsplaner. Den strategiska planen för utbildningsområdet beskriver vilka områden förskolor och skolor behöver prioritera för att skapa förutsättningar för att barn och elever ska använda digitaliseringens möjligheter, och även ges kunskap om dess utmaningar och risker.
När förändringstakten och digitaliseringen av samhället ökar krävs att digital kompetens, infrastruktur, samarbete och kvalitetsarbete är adekvat, det vill säga möter förändrade behov för att skapa förutsättningar för en likvärdig och framgångsrik utbildning för barn, elever och studerande.
/Enheten för digitalisering och innovation, Grundskoleförvaltningen
Digitaliseringsstrategin (Grundskoleförvaltningen)
Grundskoleförvaltningens handlingsplan syftar till att ge alla elever de digitala kunskaper som behövs för en god start i livet och det kommande arbetslivet. De övergripande målen är att förvaltningen ska verka för att på bästa sätt använda digitaliseringens möjligheter för att ge ökad kvalitet i undervisningen och därmed främja kunskapsutvecklingen, ge tydligare ansvar och ledning för att öka elevernas kunskapsresultat samt öka likvärdigheten.
/Enheten för digitalisering och innovation, Grundskoleförvaltningen
Digitaliseringstrategi (Förskoleförvaltningen)
Handlingsplan
Göteborgs stads digitala utveckling (Göteborgs stad)
Göteborgs stads digitala utveckling
Program för e-samhälle med mera.
Fyra aspekter av digital kompetens (Skolverket)
Fyra aspekter av digital kompetens
"Innehåll
/Skolverket
Få syn på digitaliseringen (Skolverket)
Få syn på digitaliseringen i vuxenutbildningen
Få syn på digitaliseringen i vuxenutbildningen
"Det här kommentarmaterialet riktar sig till lärare och rektorer och behandlar digital kompetens så som det beskrivs i läroplanen, ämnesplaner och kursplaner.
Kommentarmaterialet berör samtliga delar av kommunal vuxenutbildning (komvux). Syftet med materialet är att ge en bredare och djupare förståelse för de resonemang och ställningstaganden som ligger bakom texterna i styrdokumenten."
//Skolverket
Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå
Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå
"Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå.
I en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt är det viktigt att lyfta fram digitala perspektiv i utbildningen. Det här kommentarmaterialet har tagits fram för att öka förståelsen för hur digitala verktyg och medier kan bidra till att ge eleverna en likvärdig utbildning."
//Skolverket
Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå
Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå
"Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning.
I en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt är det viktigt att lyfta fram digitala perspektiv i utbildningen. Det här kommentarmaterialet har tagits fram för att öka förståelsen för hur digitala verktyg och medier kan bidra till att ge eleverna en likvärdig utbildning."
//Skolverket
Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner (Regeringen)
Digital kompetens, i förskola, skola och vuxenutbildning (Skolverket)
Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning
Rapporten är Skolverkets första uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som antogs av regeringen hösten 2017, och är ett svar på ett uppdrag som Skolverket fått från regeringen.
/Skolverket
Nationell handlingsplan (SKL)
Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet
"Arbetet med handlingsplanen sker öppet och i bred samverkan med såväl Skolverket som skolhuvudmän och olika aktörer inom skolväsendet."
/Statens kommuner och landsting (SKL)
Nationell strategi för digitalisering av skolväsendet (Regeringen)
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Regeringen)
"Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Utbildningspolitiken har en viktig roll att spela för att nå denna ambition. Regeringen har därför tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet."
EU:s nyckelkompetenser
DigComp
Konnektivismen
Nätverkssamhället
Blended Learning
Critical Literacy
Computer Supported Collaborative Learning (CSCL)
Datalogiskt tänkande
Lärlabbet (UR)
Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar. /UR
TPACK
Problembaserat lärande
Differentierad undervisning (Lärtorget)
Differentierad undervisning (Lärtorget)
"Med differentierad undervisning får eleverna möjlighet att utvecklas från där de är. Det säger Helena Wallberg, gymnasielärare, specialpedagog och en ofta anlitad kvalitetsutvecklare och föreläsare som brinner för det inkluderande klassrummet."
/Lärtorget
"21st century skills" i klassrummet (Skolvärlden)
"På SETT 2016 presenterades ett konkret klassrumsexempel från SKL:s pilotprojekt om 21st century skills i samarbete med Stockholms universitet.
– Jag har aldrig sett elever i klass åtta jobba så fokuserat och tyst, säger Jenny Hägg, en av de inblandade lärarna."
/Skolvärlden 160427
Hur gör jag?
Om lärområden
Du kan få en snabb överblick över varje lärområde (digital kompetens, skolbibliotek etc) genom att hålla musmarkören över ikonen med tre linjer som ligger intill boxarna.
Om länkar
Om du klickar på ikonen med ett plus får du upp länkarna.
Länkarna har följande kategorisering:
Varje länk har följande uppbyggnad:
Välj att se orienteringen som en tankekarta eller linjärt
Du kan välja mellan att se orienteringen via den tankekarta du är i nu, eller som ett linjärt dokument - välj det som passar dig bäst.
Sök
Om du vill söka efter något specifikt, så gör du det genom att klicka på det lilla förstoringsglaset.
Battla
vs
Fika: Det var bättre förr...
Jag vill nätverka
Välkommen till Torghandel, som du hittar här:
https://pedagog.goteborg.se/kategori/tema/torghandel/
Lärtorget
Pedagog Göteborg på Facebook
Här hittar du det senaste publicerade materialet med mera.
/Pedagog Göteborg, Göteborgs stad
IKT-pedagoger (Facebook)
IKT-pedagoger
"Den här gruppen är till för dem som arbetar som IKT-pedagoger.
I gruppen diskuterar vi strategier, attitydförändringar, droppar idéer, skapar möten med fokus på utvecklingen av IKT-pedagogik.
Gruppen är till för samtalet kring stora som små ämnen! Vi försöker hålla fokus på jobbet som IKT-pedagog. För frågor som rör undervisning eller specifika verktyg hänvisar vi till andra grupper."
/Information om gruppen på Facebook
Digital samhällskunskap
Digital samhällskunskap
"Det här är en grupp för alla intresserade av samtal om samhällets digitalisering, hur samhället påverkas av teknikförändring och vad teknologin innebär för oss som medborgare idag och imorgon."
/Om gruppen på Facebook
Jag vill lära mig genom film (multimedia)
Så klart - en bild säger ju mer än tusen ord.
Här följer olika källor där du hittar filmer:
Jag vill promenera medan jag lär mig (poddar)
Smart! Det gör ju att du blir ännu smartare eftersom vi lär oss mer i samband med fysisk aktivitet.
Fundera på om du även ska ta med en kollega på en "walk-and-talk".
Varje vecka kan du lyssna på ett nytt samtal om digitalisering här:
Vi (i mitt arbetslag etc) vill arbeta med moduler (kollegial fortbildning)
Toppen! Då passar det bra att ta er an Skolverkets moduler i Lärportalen. Du hittar dem här:
Här finns också andra resurser:
