Skjutningar i kriminella miljöer

Sociologiska förklaringar

Zon 2

här visas ett missnöje som leder till ett aggressivt utåtagerande

dåliga levnadsvillkor vilket leder till en ytterligare riskfaktor för dessa utsatta individer att hamna i kriminalitet

förekommer inom de främst utsatta områden, dvs Angered, Rosengård samt Bergsjön

bostäder säljs på en billigare marknad vilket leder till att bostadssituationen försämras

zon 2 har en lägre standard än genomsnittet, vanligt att narkotika bedrivs

kan resultera i missbruksproblematik

inom zon 2 har kriminella förbindelser blivit en trygg punkt eftersom samhället inte längre vill ha med dem att göra

ingen samhällsstöttning=försöker söka gemenskap från gängen istället

anpassning till resterande gruppmedlemmar

samhällsstatus

risken för att falla in i ett kriminellt beteendemönster ökar ju längre ner i samhällshierarkin du befinner dig

umgängeskrets

utvecklar ett beteende likt dem du umgås med= determinismens synpunkt

kriminellt umgänge resulterar oftast i att du själv tar efter dess beteendemönster och själv hamnar i kriminalitet

tar efter olika egenskaper som andra agenter i individens liv har, normer, kläder, beteende, musiksmak m.m.

bostadssituationer

förekommer risker, ingen optimal miljö

kan resultera i att individen i fråga utvecklar ett avvikande beteendemönster

kriminaliteten har blivit normaliserad i dessa miljöer

utsatta områden har en ökad kriminalitet

åtgärder

biologiska åtgärder

missbruksvård

fokuset ligger i att förebygga genom senare insatser

sociologiska åtgärder

inte bygga ytterligare fastigheter i redan utsatta områden redan dålig ekonomisk situation

utsatta områden kan exempelvis vara Bergsjön samt Angered

regeringens åtgärder

ordningsvakter i syfte för att avlasta polisen

automatisk kameraövervakning på platser där brottslighet misstänks eller redan förekommer i stor utsträckning

obligatorisk häktning för brott

ge polisen bättre möjligheter för att utföra husrannsakan

förbättrande åtgärder när ett barn misstänks för brott

psykologer samt utredare specificerade på barn

avskaffa straffrabatten

psykologiska åtgärder

skolan samt socialen bör ta ett ytterligare ansvar

fokusera och ta hjälp utifrån tidigare insatser där uppfostran är centralt

sociala band

delaktighet

desto mer en person finner engagemangför en specifik sak, desto mindre är risken för att falla in i ett kriminellt beteende

åtaganden

att ansluta till någon idrottsförening/ fysisk träning bidrar till en minskad risk för kriminalitet

trygga anknytningar

övertygelse

inte glorifiera kriminalitet, fokusera på att se på kriminaliteten ur en negativ synvinkel

rational choice

anställa ytterligare polisbefäl

beslagta egendom

införa hårdare samt lägre straff

resulterar i avskräckning vilket minskar antalet brottsliga handlingar, förebygga

determinism

emot hårda straff

vill att fängelserna ska lägga större fokus på att hjälpa brottslingar ut i samhället igen

tidiga åtgärder

detta för att så tidigt som möjligt minska risken för brott

BVC, MVC, dagis, förskola samt skola

sena åtgärder

utbildningsinsatser, missbruksvård, psykiatri, aggressionsterapi samt arbetsmarknadsåtgärder

Psykologiska förklaringar

vaga anknytningar

ingen trygg punkt

känner varken tillhörighet eller trygghet

kan resultera i en ambivalent eller undvikande personlighet

desorienterad anknytning=rädd för sina föräldrar

familjesituation

problematik med sin familjesituation

inga närstående

En familj som består av föräldrar med avvikande beteende kan leda till att barnet som växer upp i detta utvecklar ett liknande beteendemönster

ökar risken för kriminalitet

identitet/jaget

att vara osäker på vem man är/ vill vara kan leda till att man söker tillhörighet hos ex. kriminella gäng

vill få uppmärksamhet

uppfostran

ensamstående föräldrar, dålig ekonomisk situation, antisociala, empatistörningar samt föräldrar med psykisk ohälsa kan bidra till att barnen hamnar i kriminalitet

föräldrar som inte sätter gränser för sina barn, låt-gå föräldrar

resulterar i att barn utnyttjar situationen till i princip vad de vill

skolan

utanförskap är en bidragande faktor till varför man söker tillhörighet på annan plats, mobbning samt utfrysning är även bidragande faktorer

svårigheter som diagnoser/ personlighetsstörningar som inte upptäcks i tid kan leda till en ökad chans för att hamna i kriminalitet, "det är det enda jag duger som"

biologiska förklaringar

personlighet

en frånvarande "ensamvarg" har ett större behov av kärlek samt uppskattning vilket i sin tur kan göra dem krävande, vilket bidrar till kriminaliteten

låg impulskontroll= betydligt ökad risk

ålder

Män som inte fyllt 25 har inte en fullt utvecklad frontallob vilket kan resultera i att konsekvenstänket samt impulskontrollen inte är fullt ut färdigutvecklad

temperament

tillfredsställa behov= hedonistiska motiv

behöver INTE leda till att man blir kriminell

kön

ca 79% av de brott som begås är begått av män, vilket resulterar att personer av det manliga könet har en ökad risk att begå kriminella handlingar

etnicitet

personer från ett annat ursprung kan ha annan syn på specifika kriminella handlingar i deras hemland, de kan ha sett samt upplevt saker som fått dem att tro att det är ett accepterat beteende, ex misshandel.

har man ett tätt umgänge med personer av detta tankesätt kan det leda till att dem får samma uppfattning och begår brott

psykisk ohälsa

missbruk

leder till att hjärnan inte fullt utvecklas

frontalloben påverkas negativt och man förlorar impulsivitetskontroll samt konsekvenstänket

leder till att man begår ytterligare brott då man inte förstår, fullt ut, innebörden av vad man gör samt vad ens ageranden kan resultera i

utbildning

arbetslöshet

ekonomiska svårigheter

kriminaliteten är ända utvägen för att försörja sig/ sin familj