Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga utveckling och lärande.

Még több ilyen

Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga utveckling och lärande.

Szerző: Maja Galvig

Nätbaserad undervisning

Szerző: Annie Bergh

Min språkliga självbiografi

Szerző: Marigona Sopjani SÖKV

Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga utveckling och lärande.

Szerző: Maja Galvig

Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga utveckling och lärande.

(1) Fast, C. (2011) Att läsa och skriva i förskolan. Lunds: Studentlitteratur. (2) Jönsson, K. (2016). Bygga broar och öppna dörrar, Att läsa, skriva och samtala om texter i förskolan och skola. Stockholm: Liber. (3) Liberg, C (2006) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. (4) Lindö, R. (2009) Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur. (5) Svensson, A-K. (2009) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur

Flerspråkighet

(5,4) Andraspråket - Det är de språk som lärs in ungefär vid 3 års ålder. Barn gör inte samma misstag i andraspråket som i förstaspråket vid inlärningen och andraspråket lär barnet sig efter hen lärt sig grunderna i förstaspråket. För att barn ska lära sig ett förstaspråk måste språket ha en känslomässig betydelse för att inlärningen ska bli effektiv.

(5,2,4) Första språket - Modersmål, första språket är det språk barnen lär sig i samspel med andra. Man kan ha flera första språk om föräldrarna pratar fler än ett språk hemma. Vi som pedagoger ska uppmuntra barnen att använda sitt modersmål och möjliggöra miljön så att deras modersmål finns tillgängligt i förskolan.

Skriftspråksutveckling

Final Point

(4) Situationsskrivande /Fonologiska fasen - I denna fas upptäcker barnen under läsning fler bokstäver och hur de låter i olika situationer. När ett barn kan ljuda ett ord ljud för ljud, alla bokstäver i ordet har hen nått den fonologiska fasen och kommer börja bli mer intresserade av bokstavskombinationer. Något vi som pedagoger kan göra med barnen då är att klappa deras namn, då kan barnen lära sig skillnader och likheter mellan orden.

(3) Grammatiskt läsande och skrivande - Barnen lär sig hur de ska hantera bokstäver på ett grammatiskt sätt. Barn som går i förskolan kan klara av dessa regler men i sådant fall får de hjälp av sina föräldrar. Man lär sig grammatiska regler såsom att sätta ihop bokstäver och ljuda bokstäverna för att sedan sätta ihop dem. S, O, L, Först lär man sig förstå bokstäverna och ljuda dem en och en för att tillslut kunna bilda ord. Effektivt läsande och skrivande - Det innebär att när barnet läser eller skriver flyter det bara på utan hinder och svårigheter. För att lära sig effektivt läsande och skrivande börjar det redan tidigt när barn i gemenskap med andra tittar i bilderböcker där en bok kan väcka intresse för lärande. Begränsat effektivt läsande och skrivande - Det är det som barnet kan utföra på egenhand. Preläsande/preskrivande är när barnet skriver påhittade krumelurer och egna bokstäver dock beter sig barnet som en utvecklad läsare/skrivare. Preskrivande utvecklar barnet ofta när det är själv och utan vuxen i närheten. Situationsskrivande/läsande innebär att barn kan dra slutsatser om vad exempelvis en bok kommer handla om utan att ha läst den. I detta stadie är det vanligt att barn kopierar och skriver av färdigskrivna texter.

(4) Lekläsande/Helordsfasen - Under detta stadie är det viktigaste att barnen upplever läsning tillsammans som en meningsfull stund och det är här de kan lära sig texter utantill och lekläsa det för någon annan. När barnet börjar förstå ord som ordbilder går de in i nästa stadie som är helordsfasen men kan också kallas logografiska fasen. Det är här barnen ofta lär sig skriva sitt namn och andra ord vilket blir till en helhet.

(4) Ljudmetoden - Den här metoden utgår från bokstavsljud, det kan till exempel vara när vi lär barn alfabetet, en bokstav åt gången för att sedan kunna sätta ihop bokstäver till ord. Analytiska metoden - även kallad helspråksmetoden vilket innebär att du utgår från en text och bearbetar den tillsammans med barnen. Den här metoden går från helhet till att bryta ner texten i delar.

(3) Skriftspråkslärande är mer komplext än talspråkslärande. Skriftspråkslärande sker i samspel med andra precis som i talspråkslärande dock fyller texterna en funktion när barnet ska lära sig skriva och läsa.

Huvudämne

Talspråksutveckling

(5,4) 0-7 år - När barnet ligger i magen kan föräldrarna ändå kommunicera med fostret. Om man sjunger en sång under graviditeten kan barnet känna igen föräldrarnas röster samt sången när barnet är fött. Spädbarn kommunicerar med hjälp av kroppsspråket samt genom joller och skrik. Föräldrar kan lära sig de olika skriken och veta vad barnet vill exempelvis om det är mat eller trötthet. Det sägs att spädbarn har ett medfött intresse för olika rytmer och tonfall. 1-2 år - Barnet utforskar sitt stavelsejoller och kombinerar stavelser samtidigt som det använder sitt kroppsspråk för att göra sig förstådd. Runt 1,5 -2 år börjar barnet säga riktiga ord som förekommer i hens vardag exempelvis mamma och pappa. I denna fas när barnen börjar säga riktiga ord är det viktigt att omgivningen uppmärksammar och berömmer dem. Det sägs att spädbarn har ett medfött intresse för olika rytmer och tonfall. 3 år - Här är det vanligt att barnet ordförråd ökar snabbt och barnet börjar prata mycket mer om allt möjligt. Barnet kan bilda 3&4 ordssatser. 4 år - Barnet kan bli förstådd av andra samt att det pratar mer och anpassar språket efter sammanhang. 5 år - Nu kan barnet återberätta och samtala om exempelvis en bok, det kan föra längre samtal och börjar prata i huvudsats och bisats. 6&7 år - Vid 6 års ålder kan det skapas intresse för rim och ramsor, för slangord och de flesta barn kan läsa enstaka ord. När barnet är 7 år är språket en del av barnet. Här kan man se hur barnet härmar andra människor som kanske har en annan dialekt eller andra språk.

(5,1) Språket kan kommunicerar på många olika sätt. Språket innefattar inte bara tal- och skriftspråk utan även teckenspråk, kroppsspråk och punktskrift. Språket kan också kommuniceras med hjälp av bildstöd. Behaviorismen tänker att språkutvecklingen påverkas av miljön och i samspel med andra medan Nativismen menar att språket är medfött och att det utvecklas automatiskt i en språklig miljö. Det lilla barnet föds in i en värld av ljud, i samspel med andra utvecklar och lär sig barnet språket.

Språklig Medvetenhet

(5) Pragmatik - Innebär att barn lär sig regler om hur språket används i sociala sammanhang, språket kan anpassas beroende i vilket sammanhang man är i. Den pragmatiska medvetenheten handlar om att barnet lär sig och blir medveten om hur språket används i olika situationer. Som pedagog kan du använda dig av språklekar där barnen får möjlighet att reflektera och fundera över exempelvis felskrivna ord eller meningar.

(5) Syntax - Det betyder att barn lär sig regler om hur vi sammansätter ord till meningar. Barnen kan rätta sig själva när de vet att de har sagt en mening fel, de vet vilken ordföljd som är rätt och fel. Som pedagog kan vi leka med språket och byta plats på orden i meningar för att stimulera den syntaktiska medvetenheten.

(5) Semantik - Vid semantisk medvetenhet handlar det om att barnen lär sig förstå språkets betydelse, barnen kan förstå skillnader eller likheter i exempelvis meningar som kan betyda samma sak men som är uppbyggda på olika sätt. Barnen lär sig alltså orden och satsers betydelse.

(4,5) Fonologi - för att stimulera den fonologiska medvetenheten kan man tillsammans med barnen leka språklekar, göra rim och ramsor och leka med ordens uppbyggnad. Barn utvecklar sin fonologiska medvetenhet och kan knäcka skriftspråkskoden när de utför spontant skrivande.

Literacy

(2) Att barn utvecklar sin Literacy innebär att de knäcker olika koder och de lär sig att skapa och använda sig av olika texter. Literacy innebär även att barn ska kunna associera till något de läst eller hört tidigare samt att de ska kunna förhålla sig kritiskt till de texter som de stöter på.

(2) Emergent Literacy - Denna typ av Literacy kan utvecklas vart som helst, det kan ske i affären, på lekplatsen, i förskolan eller i hemmet. Emergent Literacy utvecklas när barnen ingår i meningsfulla och sociala sammanhang tillsammans med vuxna exempelvis pedagoger och föräldrar.

(2) Critical Literacy - Det handlar om att låta barnen ta del av VAD de faktiskt läser för texter och vad innehållet innebär. Det är viktigt att vi låter barnen få läsa kritiskt för att ge dem möjlighet att förstå de olika perspektiv som kan lyftas fram, att arbeta med en text kan möjliggöra för barn att utveckla kritisk medvetenhet.