a Emil Jansson Jansson 2 éve
143
Még több ilyen
Västhus effekten
Växthus effekten är den process där jordytan värms upp av solstrålarna som färdas genom jordens atmosfär.
Växthus effekten är bra för jorden då den håller jorden vid rätt temperatur, blir det för varmt så dör alla ekosystem på jorden , blir de kallt så händer samma sak. Problemet kommer när växthus effekten blir större och växthusgaserna bildar ett större lager. Växthusgaserna har alla en speciell egenskap, att de kan absorbera och stoppa en viss våglängd av solstrålar från att lämna jorden. När detta sker så blir det svårare för solstrålarna att reflektera bort från jordens yta och kommer då studsa mellan atmosfären och jordytan. Detta skapar problem då jorden värms upp mer och mer för varje dag som går.
Åtgärder
En av de viktigaste sakerna som man kan göra för att åtgärda växthuseffekten är att minska utsläppet av växthusgaser. Detta skulle leda till att växthuseffekten inte har en lika stor påverkan.
Som privatperson kan man tänka på att åka kollektivtrafik istället för att ta buss då man släpper ut mindre gaser då. man kan även tänka på att minska sin plastkonsumtion och därmed minska nedskräpningen av jorden. Man kan även äta vegetariskt för att minska sina utsläpp.
Det är viktigt att vi minskar på vårt användande av fossila bränslen. Anledningen till detta är för att fossila bränslen släpper ut mycket koldioxid. På grund av att det finns mer hållbara alternativ så vore det effektivt att minska användandet av fossila bränslen. Jag har skrivet mer om fossila bränslen under rubriken "Fossila bränslen".
Människor bör minska skördandet av skog då det bidrar till ett stort koldioxid utsläpp som jag skrev i "Orsaker".
För att motverka de problem som redan har kommit av växthuseffekten så bör vi plantera mer träd och växter som kan ta upp mer koldioxid. Detta skulle minska koldioxidhalten i atmosfären.
Konsekvenser
Den största konsekvensen av växthus effekten är att jorden värms upp mer än vad den ska. När detta sker så förstörs bland annat ekosystem. När jorden blir varmare så smälter även isarna vid antarktiskt och nordpolen. Detta gör så att både ekosystemen vid dessa ställen dör då de inte finns något land att leva på. Men även att vatten nivån stiger. När detta sker så kan hela länder sjunka under vattnet och då försvinna helt och hållet. Detta skapar förstås problem för både människor och djur som bor vid dessa områden. Om man tänker i lång sikt så kommer människor behöva migrera till andra länder vilket i sin tur kommer leda till att jorden tillslut blir överpopulerad. Resurser som bara finns vid dessa platser kommer att försvinna vilket leder till en brist på tillgångar.
En varmare jord leder även till fler skogsbränder och bränder generellt. Detta gör så att hela ekosystem försvinner när deras habitat försvinner.
Orsaker
Den primära orsaken till växthuseffekten är de olika växthusgaserna. De tre viktigaste av dessa gaser är Koldioxid, Metan och Dikväveoxid. Dessa kan släppas ut i atmosfären på flera sätt.
Koldioxid sätts ut i atmosfären när det frigörs mer koldioxid än vad växterna kan ta upp. Detta sker när man till exempel tar upp olja för att använda som bränsle. Denna oljan har befunnit sig i jordens inre i flera miljoner år och räknas då inte in i den mängd koldioxid som växterna kan ta upp. När oljan tas upp så frigörs koldioxiden och det finns då mer koldioxid än vad alla växter kan ta upp.
En annan orsak är fällningen av träd och växter. Ju mindre växter som finns desto mindre koldioxid kan absorberas. Därmed så minskar den totala koldioxidkapaciteten ju mer växter och träd som fälls. När koldioxiden inte absorberas av växter så sätts det i atmosfären.
En annan orsak är nedskräpningen av planeten. När naturen skräpas ned så förstörs olika ekosystem. Detta sker på grund av att till exempel djur kan äta plasten och dö, detta skapar en kedjereaktion där näringskedjan fallerar när något djur dör. Plast tar även väldigt lång tid att förmultna och skapar då problem i jorden.
En annan orsak är skördandet av naturen. Ju mer växter som skördas desto mindre koldioxid kan tas upp och sättas in i kretsloppet igen. Detta leder då till att koldioxid sätts i atmosfären och bidrar till växthus effekten. De maskiner som används för att skörda skogen bidrar även till växthuseffekten genom att skäppa ut koldioxid från de fossila bränslen som används i motorn. Jordbruk släpper även ut en stor mängd av dikväveoxid (lustgas). Detta bildas när marken brukas och skördas. Det största utsläppet från jordbruk kommer dock från animalistiska livsmedel. Detta beror på att det krävs mycket mark foder och energi för att föda upp djur. Men idisslare släpper även ut mycket metan som bildas i deras mage när de rapar
Blått = Korta kretslopp
Orange = Långa kretslopp
Koldioxid
Kolatomer finns nästan överallt. De finns även i koldioxid. Koldioxids molekylformel är CO2, detta innebär att koldioxid molekyler består av en kolatom och två syreatomer. Koldioxid skapas främst på två sätt, genom förbränning och andning hos aeroba organismer såsom växter, svampar och djur. Koldioxid används även vid fotosyntes.Koldioxid finns även i atmosfären.
Koldioxid spelar en stor roll i växthus effekten vilket det finns mer information om nedan.
Växter
Till skillnad från djur så får växter inte sin energi från föda. Växters ämnesomsättning sker genom fotosyntes. Gröna växter tar upp koldioxid från luften med hjälp av klyvöppningarna som sitter på undersidan av bladen. De tar även upp vatten från marken genom deras rötter. Med hjälp av solens energi omvandlar växterna Koldioxiden och vattnet till druvsocker/glykos och syrgas. Denna process kallas för fotosyntes. När solen inte syns så fungerar inte fotosyntesen, då släpper växterna ut små mängder koldioxid istället.
Växterna kan även lagra koldioxid.
Ett annat sätt som koldioxiden kan frigöras är genom nedbrytare. Vissa organismer lever på att bryta ner andra. När de gör detta så frigörs koldioxiden i växterna som nedbrytaren äter.
Människor
Det finns två sätt som människor kan få i sig växter. Antingen genom djur som har ätit växter, eller genom att direkt äta växterna.
Det första sättet sker genom att ett djur såsom en ko äter en grön växt. Denna växten har använt fotosyntes i hela sitt liv och är nu fyllt med druvsocker, det vill säga Kolatomer. Om djuret inte hinner förbränna detta innan en människa äter djuret så övergår druvsockret till människorna som sedan förbränner detta. Förbränning är en sorts omvänd fotosyntes.
Kolatomerna kan även komma in i människorna genom att de äter växterna direkt.
När människor andas så inhalerar människor syre. Syret färdas genom svalget, luftröret, bronkerna och sedan barnkolonierna. När luften kommer in i lungorna genom munnen eller näsan så sker ett gasutbyte i alveolerna. Alveolerna sitter vid änden av de tunnaste barnkolonierna och är täckta av små blodkärl. Alveolerna tar in syren och släpper ut koldioxid. Syret släpps sedan ut i blodet där de flödar med de röda blodkropparna.
koldioxid
Koldioxid
När människorna har förbränt kolatomerna så släpps de ut som koldioxid igen. Detta sker även när djur andas ut eftersom det är koldioxid som andas ut.
Läs mer om koldioxid nedan.
Fossila bränslen
Olja
När koldioxiden har tagit sig in i växterna igen genom, fotosyntes som jag förklarade tidigare så finns det en till sak som kan hända. Växterna kan dö och börja sjunka ner i marken. Om växterna inte förmultnar så kommer kolatomerna finnas kvar. När växterna är under så stort tryck som de är under marken i flera miljoner år så omvandlas de till till olja. Denna olja kan tas upp av människor och förvandlas till bensin.
Koldioxid kan även sätta sig i sjögräs och växt. Efter detta så äter djur dessa växter och kolatomerna färdas genom näringskedjan. Tillslut så kommer djuren och växterna dö och hamnar då på botten. De flesta kolatomerna tar sig ut i luften och omvandlas då till koldioxid. Men ett antal kolatomer kan även fastna under slam. Detta trycks djupare över tid och tillslut så är det så djupt att trycker är väldigt högt. När trycket är så högt under en lång period av tid så kommer växterna/djuren omvandlas till olja. Oljan tas sedan upp och omvandlas till bensin.
Den fossila bränslen som vi förbränner idag försvinner snabbare än vad går går att skapa ny. Detta gör så att koldioxidhalten inte balanseras ut.
Hur kan man förklara att förbränning av biobränslen inte ökar växthuseffekten?
Biobränsle
Trots att det är likadana koldioxid molekyler som släpps ut vid fossila bränslen och bio bränslen. Skillnaden är att fossila bränslen tar flera miljoner år att skapas. Medan biobränslen skapas ständigt. När fossila bränslen används så förbränns koldioxid som inte har varit i atmosfären på flera miljoner år. Då skapas det alltså ett överskott av koldioxid. När biobränslen förbränns så bindas koldioxiden direkt till en ny nedbrytare. Mängden av koldioxid i atmosfären balanseras då ut med biobränsle till skillnad från fossila bränslen. Koldioxiden som släpps ut via fossila bränslen gör så att det finns mer koldioxid än vad som kan balanseras ut, då sätts det i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.
Biobränsle är bättre än fossila bränslen. Men de släpper fortfarande ut koldioxid. De träd som planteras för att ta upp koldioxiden från biobränslet tar lång tid att växa och är alltså inte effektiva på direkten. De skogarna som finns på jorden har även fullt upp med att ta upp koldioxiden från alla fossila bränslen.
Större delen av världens energianvändning kommer från fossila bränslen. Vid förbränning bildas koldioxid och vatten. Dessutom bildas ofta svaveloxider och kväveoxider. Hur påverkar dessa ämnen miljön?
Koldioxid
Koldioxid bidrar till växthuseffekten och påverkar då miljön på det sättet. jag har skrivit mer om detta i frågorna om växthuseffekten och koldioxid rutan.
Vatten
Vatten sätts in i sitt egna kretslopp så fort det avdunstar. Påverkar därmed inte miljön på något negativt sätt.
Svaveloxider
Svaveloxider är ett samlingsbegrepp för oorganiska föreningar som består av svavel och väte.
Utsläppet av svaveloxider bidrar till försurningen av hav och sjöar. Svavel dioxid oxideras när det släpps ut i atmosfärer vilket bildar svavelsyra. Det är svavelsyran som bidrar till försurningen av haven och sjöarna. Denna försurning påverkar de vattenlevande djurens saltbalans. När detta sker så förlorar djuren ständigt joner via hud och gälar när vatten samtidigt flödar in. Djuren behöver då ständigt ta upp fler joner och förbrukar då mycket energi.
Kväveoxider
Kväveoxider är ett samlingsbegrepp för föreningar av kväve och syre.
Likt svaveloxider så bidrar även kväveoxider till försurningen av jordens vatten. Men det finns även ett flertal andra nackdelar. En av dem är att kväveoxider irriterar både luftvägarna och slemhinnor då det är giftigt. Kväveoxider bidrar även till bildandet av marknära ozon. När ozonhalterna blir för höga så är det farligt för både människor och växter
Motor
Motor
När man tar upp oljan från jorden så förvandlar man den oftast till bensin. Bensin används som bränsle i bilar och andra fordon samt maskiner.
I motorn så blandas bensinen och luften ihop och bildar en gas, denna gas förs in i olika cylindrar. I dessa cylindrar så antänds gasen; detta gör så att kolatomerna förbränns och därmed släpps ut som koldioxid.
