Språkstimulera mera! Att stötta barns språkutveckling av Elvira Ashby, Studentlitterartur 2019

Mai multe ca aceasta

Ledarskap att få saker gjorda med hjälp av andra människor

după Annika Forsberg GK Forsberg GK

Teknologjia e komunikimit dhe informacionit

după Mario Mema

Ellagårdskolan Fritidshemmets årshjul Ht. 22 - Vt. 23

după Rahele Jalili Jalili

Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga utveckling och lärande.

după Maja Galvig

Språkstimulera mera! Att stötta barns språkutveckling av Elvira Ashby, Studentlitterartur 2019

Kapitel 12. Inför skolan

Hjälpa barnen att öka den språkliga medvetenheten - metaspråklig förmåga. Utforska och lek med bokstäver och hur dess ljud tillsammans, rim och ramsor, leta efter saker som börjar på en viss bokstav eller hitta saker som börjar på en viss bokstav. Och fortsätt att läsa böcker och sagor.

Kapitel 11. Flerspråkighet

Ett flerspråkigt barn kan prata och förstå mer än ett språk. Språkförmågan på de olika språken beror på barnets förutsättningar, miljöer det vistas i, bakgrund samt språkstimulansen de får eller har fått. Språkförmågan ser olika ut för dessa barn

Simultant flerspråkig utveckling! Flerspråkiga barns språk utvecklas som enspråkiga barns språk. I början är barnen omedvetna om vilket språk som är vilket men lär sig snabbt vilket som funkar hemma eller i förskolan som de olika språken växer.

Ordförrådet kan skiljas åt i de olika språken beroende på vilka ord och intressen barnet möter i hemmet eller förskolan. Om barnet får tillräcklig språkstimulans är det vanligtvis inom normalområdet för sin språkutveckling. Flerspråkighet i sig leder inte till sen språkutveckling.

Om barnet är borta mycket från förskolan eller inte får språklig stimulans där blir utvecklas barnets svenska inte lika starkt som hos ett enspråkigt barn. Om hemmiljön inte heller ger språkstimulans så påverkas även utvecklingen av hemspråket. Om flerspråkiga barn får vistas i en rik språkmiljö har de på några år byggt upp ett basordförråd för att kunna först och uttrycka sig i sin vardag.

Kodväxling! Kan bero på att samma ord finns i båda språken eller att barnet "glömmer" ordet på svenska och fyller i med hemspråket. Det är då lättare att fortsätta samtalet utan avbrott eller att fastna.

Kapitel 10. Utnyttja vardagsrutiner

Samlingen! Sångpåsar, sagopåsar, benämna saker, befästa namn, sätta ord och tecken på olika föremål, gester, mm. Tänk på att barnen ska möta många nya ord och uttryck!

På väg...! Prata om det vi gör så det blir tydligt och konkret för barnen så de kan koppla ihop orden med det de upplever och ser. Benämn plaggen vid sin namn t.ex här är din kofta. Prata om sånt som intresserar barnen.

Skapande! Prata om färger, former, penslar, storlekar, sätt ord på olika material och tekniker. Prata om det som skapas, ställ frågor.

Matsituationen! Sätt ord på maten och prata om den. Fråga barnen vad dom vill ha, äpple eller päron? Inget svar? hjälp till med tecken och gester.

Utflykter! Hitta saker att titta på och prata om. Utforska nya saker och begrepp tillsammans som en hittad svamp under promenaden.

Leken! Var medlekare på barnens villkor, medlare, barnens redskap, lots, förebild. Se till att ingen blir utanför.

Kapitel 9. Samtala och berätta

För att kunna samtala och berätta använder vi språkförståelsen, ordförrådet, grammatiken, uttalet och pragmatiken på samma gång.

För att stimulera barnets förmåga att samtala och berätta ställer vi didaktiska frågor till barnet för att utveckla berättelsen. Hjälpa barnet att berätta för en tredje person, bildpromenader och göra egna historier, låta barnet återberätta.

Kapitel 8. Förmågan att använda språket

Pragmatik - Förmåga att använda språket. Vad vi kan använda språket till och hur vi använder det för att kommunicera. För alla barn är det inte lika lätt och för vissa är det extra svårt.

Den pragmatiska utvecklingen börjar redan vid födelsen när vi integrerar med barnet. När barnet gör ett ljud svarar vi och då är det turtagning och förspråkligt samspel som är betydande. Barnet börjar sedan att peka och använda gester innan de första orden börjar komma och det kan be om saker de är intresserade av. Sedan kan vi börja ha små samtal, först med några ord. Genom att lyssna på oss vuxna lär sig barnet hur man ställer frågor, svarar och hur man berättar. Den pragmatiska utvecklingen fortsätter sedan upp i vuxen ålder då hur vi anpassar vårt språk till situationer och personer vi pratar med.

Stora pragmatiska svårigheter hänger ofta ihop med andra svårigheter t.ex inom autismspektrumet och då rullar inte utvecklingen på som förväntat. Barnet kan då ha svårt att svara på frågor då det inte förstår samtalsreglerna.

För att stötta barnet i att använda sitt språk kan vi locka barnet till att använda det genom att placera saker hen gillar utom räckhåll. Barnet kan då använda sig av ord, gester eller ljud för att visa vad det vill. Vi kan sedan som modell fråga om det är nallen eller dockan du vill ha? Sätta ord på samtals regler, rollekar, spela spel, sagoläsning, boksamtal och bearbetning av sagan, att benämna, ställa frågor.

Kapitel 7. Uttal

Talet byggs upp av ljud som skapas av läppar, tunga, gom och stämband så det krävs mycket för att prata. Hundratusentals signaler skickas från hjärnan till en mängd små muskler som koordinerar artikulation och språkljud. Någon millimeters skillnad på tungans placering påverkar hur ljudet låter. Utifrån detta förstår man att det tar tid att få till uttalet.

Uttalsutvecklingen! Första ljuden - skrik och vokalljud t.ex aaaooo. Stavelsejoller - vid 6-10 månaders ålder t.ex bababa/dadada. Tidiga uttalsutvecklingen - härmar och förenklar helord enligt tidiga ordmönster. Vanligt med en stavelse, konsonant följt av vokal upprepas, lättare rent motoriskt för barnet t.ex välling - ninni. Barnet varierar stavelserna sedan mer och mer och fler språkljud dyker upp efterhand som ljudutvecklingen pågår. När barnet är litet så påverkar alla ljud i ett ord varandra och därför låter det som om det är oordning i ljudsystemet t.ex gubbe - bubbe. I 3 - års åldern iär det fortfarande en del av normala ljudutvecklingen men mer konsekvent som att G uttalas D. I 4 - års åldern faller de flesta ljuden på plats, sj-, r-, och tj-ljuden som normalt kan dröja något år till.

Om barnet fastnar på något eller några ord behöver vi ta reda på vilka ljud som är svåra. Sedan hjälpa barnet med upptäcka hur man gör ljuden och sedan upprepa dem så att de befäster och kommer automatiskt när barnet pratar. Har barnet stora uttalssvårigheter är det bra att koppla in en logoped.

Vad kan vi göra? Olika spel och lekar, vildkatten, rim memo, r-memo, härmlek,mm. Fråga barnet om vad som finns på bilderna, hur låter de? Hitta på egna ordlekar osv. Prata och lyssna , ge barnet tid att uttrycka sig. Korrigera uttalen genom att upprepa det barnet sa korrekt för att hjälpa till så ljudet kan befästas lättare. Visa barnet hur man gör ljudet med munnen. Läs böcker låt barnet fylla i. Lätta på stödet när barnet hittat ljudet.

Källa

Språkstimulera mera! Att stötta barns språkutveckling Studentlitteratur 2019 Upplaga 1:3 Lund

Kapitel 6. Grammatik

Genom att stötta barnet i hur de kan sätta ihop ord i meningar stimulerar vi barnets gramatiska utveckling. Grammatik behöver vi alla för att förstå och komunicera.

Som förebilder kan vi stötta barnet under hela dagen. I samtal med barnet använder vi rätt böjningsformer och ordföljder.

Vi kan utifrån barnets intresse prata och ställa frågor om vem som kom först?, vem är störst?. Lyssna på barnet och upprepa det barnet sa fast gramatiskt rätt. Om barnet säger en mening på tre ord bygger vi ut till fyra ord. Bara vi håller oss till barnet nivå behöver vi inte vara rädda för svåra ord så länge vi försäkrar oss om att barnet förstår.

Vad kan vi göra? Vi kan spela memory och prata om bilderna, läsa sagor och låta barnet fylla i eller återberätta, digitala verktyg, bablarna, prata och lyssna.

Kapitel 5. Ordförrådet

Det passiva ordförrådet är mycket större än det aktiva, både hos vuxna och barn men mest tydligt hos små barn.

Om barnet är sen med språket i 2-års åldern är det en bra strategi att börja med tecken och gester för att stimulera ordförrådet.

Vad kan vi göra för att stärka ordförrådet? Håll i minnet att barn behöver lära sig nya ord hela tiden. I vardagssituationer finns massor att sätta ord på och repetera dagligen. Gör gester, läs, ha bokprat och bearbeta det lästa. Ställ frågor, Väck intresse och nyfikenhet för nya ord.

Kapitel 4. Språkförståelse

Ofta förstår barn mer än de kan uttrycka, speciellt de yngsta barnen. Redan som nyfödd arbetar barnet på att förstå vad omgivningen menar. Förts så lär sig barnet skillnaderna mellan alla språkljuden för att sedan arbeta på ljudskillnaderna samt återkommande ljudkombinationer, som är viktiga för det egna språket. Tex ljudet bada då hamnar man i vatten- ordförståelsen och ordförrådet ökar. Men tiden kan barnet lära sig andra ord som kommer i samband med "bada" som ska, inte,mm.

Vad kan vi göra?

Prata mycket med barnet, variera, förstärk och anpassa språket. Stäm av att barnet förstår. Fånga upp och förklara när barnet missförstått något. Lek och spela spel med barnet. Läsa för barnet och använda lässtrategier, se så böckerna är på barnets nivå. När vi förklarar svåra ord för barnen så hjälper vi till att bygga upp ordförrådet.

1 år! Brukar förstå vardagsord och fraser.

2 år! Börjar förstå vad? och vem? frågor. Barnet börjar också förstå enkla vardagsord.

3 år! Har större förståelse för grammatiska strukturer, förståelsen för färger och former utvecklas. (abstrakta ord)

4-5 år! Förstår det mesta i vardagsspråket, börjar få grepp om fler abstrakta begrepp som tex siffror. Instruktioner och svåra ord kan vara svårt att förstå

Kapitel 3. De första åren.

Spädbarnsåldern! Lyssnar, ser mönster och kopplar i hop med händelser och upplevelser. Barnet tränar språkljuden tex joller. Genom att svara på barnets skrik, joller, miner och kroppsspråk lär sig barnet att kommunicera och att de kan påverka världen. Detta är en viktig kunskap i språkutvecklingen för barnet att kunna kommunicera mer medvetet.

Vid 6 månaders ålder! Kan vi upptäcka världen tillsammans genom att vi ser saker tillsammans där vi sätter ord på det barnet ser..

Ett års åldern! Barnet förstår i snitt 3-50 ord. De första orden kommer som de tränat på sedan födelsen. Först vokaler sedan hela stavelsen. Tex mamamama blir nu mamma.

18 månader! Ett aktivt ordförråd 25-50 ord. Först läggs ord till långsamt sedan kan barnets språkutveckling gå från ett ord i veckan till att lära sig flera nya ord i veckan. Genom att barnet nyfiket frågar "vad e de?" l är det sig nya ord. Vissa barn behöver dock mer hjälp med strategierna. Där vi vuxna hjälper till och sätter ord och benämningar på saker och händelser i barnets värld.

Grunden för all språkutveckling läggs under det första året men antagligen tidigare.

Vad kan vi göra? Prata med barnet, ge tid för att svara, lyssna,var förebilder. Använd TAKK så barnet både ser och hör ordet, gester, kroppsspråk, miner, läs sagor samt lek med barnet .

Kapitel 2. Vanliga svrigheter.

Språkstörning är vanligt i förskoleåldern men sjunker med stigande ålder. (ca 5-8%) Det finns mycket hjälp i samhället idag men man ska aldrig vänta oss se om barnet är sen utan ge extra språkstimulans så kommer de ikapp jämnåriga snabbare.

För att få reda på om barnet har en språkstörning och få en diagnos klassifikation där svårigheterna kan specificeras gör en språklig utredning av en logoped.

Vanligaste formerna av språkstörning.

Generell språkstörning! Både uttrycksförmåga och språkförmåga är påverkade. Svårare än jämnåriga med att förstå och uttrycka sig med ord och meningar.

Att ha en språkstöning handlar om hur hjärnan bearbetar språk och har inget med intelligensen att göra.

Pragmatisk språkstörning! Svårigheter med att använda språket tex hur man frågar, eller ber om något, att följa en röd tråd eller samtalsregler.

Expressiv språkstörning! Svårigheter med flera delar såsom ordförråd, grammatik , uttal och har svårt att berätta saker och formulera sig som jämnåriga.

Grammatisk språkstörning! Sen eller avvikande utveckling , hur man böjer ord och sätter dem i meningar.

Fonologisk språkstörning! Endast uttalet är påverkat tex svårigheter med uttalet av flera språkljud hos ett 5 årigt barn

Kapitel 1. Språkförmågans olika delar.

Vår språkförmåga dela in i tre områden som går in i varandra rill viss del. Man kan även dela upp den i mer detaljerade delförmågor.

Pragmatik! Förmågan att använda språket för olika syften och att anpassa det för olika situationer. Tex vem vi pratar med, om vad och när.

Språkförståelse! Förmåga att koppla en betydelse till det vi ser eller hör så att vi förstår orden/meningarna.

Ordförråd! Alla ord vi kan, både de vi använder och de vi förstår. (passivt ordförråd)

Grammatik! Förmågan att böja ord och sätta dem i meningar.

Uttal! Förmågan att kunna språkljuden och hur orden låter.

Formen! Hur vi förmedlar det vi vill tex uttal och meningsbyggnad

Innehållet! Betydelsen i det vi skriver eller förmedlar.

Användning! Hur vi an använda språket för olika syften för att be om saker, kommunicera, ställa frågor och för att berätta saker.