Sveriges statsskick

Mer av detta

Demokrati kopia

av Gracilia Tumba 5a Sbä Tumba 5a Sbä

Närvårdarens yrkesroll, Jonas

av Barbara Gil Riverán Gil Riverán

de olika nivåerna

av Thilda Frimodig

Mindomor

av Svea Olsson Olsson

Kommunens "departement och utskott"

Kommunens "riksdag"

Kommunens "regering"

Allmänt intresse

Kommunala självstyret

En del beslut behöver inte fattas på nationell nivå utan frågor som rör det lokala besluten är bättre att de fattas av människor som berörs i frågan. Vad kommunerna har rätt att bestämma om på egen hand i det som heter allmänna frågor är ganska mycket. Det ska vara frågor som rör "allmänt intresse" inom den egna kommunens gränser.

Det finns några begränsningar i det kommunala självstyret.

Kommunen får inte gynna enskilda personer eller företag.

Kommunen får inte bedriva kommersiell affärsverksamhet för att tjäna penar.

Kommunerna får inte konkurrera med statlig verksamhet

Valsystemets principer

Partipolitiska, man väljer i första hand på ett parti, inte en enskild politiker. Dock är det möjligt att kryssa för en specifik politiker om man gillar den extra mycket.

Hemliga, man har rätt att behålla för sig själv vad man röstar på.

Allmänna, alla med rösträtt har samma rätt oavsett yrke, kön eller inkomst.

Representativa, platserna fördelas så de representeras utifrån alla geografiska områden. Detta genom att Sverige är indelat i valkretsar.

Valkretsar

Proportionella, platserna i riksdagen fördelas i förhållande till antal procent i valet. 10 % i valet ger 10 % av mandaten.

Reglerar förhållandet mellan staten och medborgarna. Folket ger staten makt att fatta beslut samtidigt som staten har ansvar mot folket. Innehållet i grundlagarna står över alla andra lagar vilket de måste förhålla sig till.

Valet

När?

Infaller vart fjärde år, andra söndagen i september.

Vem får rösta?

Hur?

Valsystemet beskrivs i regeringsformen, kommunallagen och vallagen.

Sveriges statsskick

Gör en inspelning, använd microfonen

Prata om styrkor och svagheter i det Svenska statsskicket i högst 10 min.

Region (Landsting)

Underämne

Kommun

Kommunala bolag

Det finns några undantag där kommunen får driva bolag som strävar efter vinst. Det handlar till exempel om bostads- och energibolag.

Så styrs kommunen

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Nämnder, förvaltning

290 kommuner i Sverige

Frivilliga uppgifter är annat som kommunen kan välja att göra om de anser att de vill och har råd.

Vuxenutbildning, kulturella arrangemang, föreningsstöd, sport & fritid

Obligatoriska uppgifter står för ca 80 % utav det som kommunen gör. Det är tjänster och verksamhet som utav riksdagen är beslutat att alla kommuner ska sköta och tillhandahålla sina medborgare.

Social omsorg, för- grund- och gymnasieskola, avfall och avlopp, räddningstjänst,

Grundlagarna

Hur förändrar man en grundlag

Grundlagarna ska skydda vår demokrati och är därför svårare att ändra än andra lagar. För att ändra i en grundlag krävs två likadana beslut och att det dessutom ska hållas ett riksdagsval emellan. Det ändrades 1980 som möjliggjorde att om riksdagen fattat ett första beslut kan en folkomröstning hållas. Dock är resultatet endast bindande om en majoritet röstade emot förslaget.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)

Här står det om rätten att uttrycka sig i tal. TV, radio internet och andra elektroniska kanaler skyddas här.

Tryckfrihetsförorningen (TF)

Här står det även om rätten att få uttrycka sin åsikt i text. Det kan handla om böcker och tidningar.

Den talar om dels om medborgarnas rättigheter att handlingar hos myndigheter. I Sverige har du rätt att begära ut handlingar som domar från domstol. Undantaget är de handlingar som av någon anledning är hemlighetsstämplat. men även om rätten att få uttrycka sig i text. Det kan handla om böcker och tidningar.

Successionsordningen (SO)

I successionsordningen står det att vi är en monarki och att kungen eller drottningen är statschef i Sverige.

Denna lag ändrades i och med att Sverige allmänt ansåg att jämställdhet mellan män och kvinnor även skulle gälla vem som hade rätt till att ärva kronan. Denna ändring möjliggjorde för vår kronprinsessa Victoria att bli drottning.

Regeringsformen (RF)

Den grundslag som beskriver hur Sverige ska styras och därigenom också den viktigaste. I RF beskrivs medborgarnas viktigaste rättigheter och friheter samt de övergripande mål staten ska ha.

Regering

Departement

I regeringen sitter de politiker som statsministern valt, statsråden. De är sedan indelade i olika departement som var och en har ansvar för olika sakfrågor. De arbetar för att genomföra riksdagens beslut på sitt speciella område genom de olika myndigheter som jobbar under dem.

Finansdepartement, Justitiedepartement, Utrikesdepartement, Försvarsdepartement, Utbildningsdepartement, Kulturdepartement, Miljö- & Energidepartement, Näringsdepartement, Arbetsmarknadsdepartement, Socialdepartement.

Statsförvaltningen

Att ge de statliga myndigheterna förutsättningar att genomföra riksdagens och regeringens beslut genom de 4500 tjänstemän som arbetari riksdagskansliet.

Svag eller stark

Olika typer av regering

En minoritetsregering är när en regering inte har egen majoritet i riksdagen. Det gör det svårt att få igenom sin politik utan at behöva samarbeta med något parti utanför riksdagen.

Majoritetsregering är när regeringen har mer än hälften av rösterna i riksdagen vilket ger goda förutsättningar för att kunna få igenom sin politik.

En koalitionsregering består utav ett eller flera partier som samarbetar. De delar då på posterna som ministrar och behöver vara eller genom förhandling bli överens för att komma fram till en åsikt.

SVAG

Enpartiregeringar består endast av politiker från ett parti vilket gör det lättare att genomföra sin politik.

STARK

Regering med stort stöd i riksdagen har störst möjlighet att driva igenom din åsikt.

Parlamentarism

Vår statschef, Kungen, saknar all politisk makt och kan inte påverka någon lagstiftning.

Våra domstolar får endast döma efter de lagar som riksdagen stiftat, de har ingen rätt att själva påverka lagarnas utformning eller politikens inriktning.

Regeringen har möjlighet att utlysa nyval om riksdagen hotar att fälla regeringen. Det är alltså ett sätt för folket att ha möjlighet att deras vilja representeras i parlamentet.

Regeringen är ansvarig inför riksdagen

I grunden betyder parlamentarism att det folkvalda parlamentet, riksdagen, alltid ska ha den yttersta makten. Sveriges statsskick visar på fler sätt riksdagens starka ställning, den styrande regeringen måste ha riksdagens (parlamentets) stöd.

Uppgifter

Utfärda föreskrifter

Kontrollera och styra de statliga myndigheterna

Genomföra Riksdagens beslut

Utreder och lägger fram propositioner

Budgetförslag

Statsministern tar ut sin regering, ett antal ministrar som var och en ansvarar för ett särskilt politiskt område.

Riksdagen

Motioner och propositioner

Är de förslag som riksdagen tar upp och beslutar om. De som kommer från regeringen kallas propositioner och de som kommer från en ledamot eller ett parti kallas motion.

Utskott

I riksdagen finns 15 utskott som alla fungerar som en miniregering med 17 ledamöter i varje, fördelat på lika sätt som i riksdagen

I riksdagen finns grupper som kallas utskott som var och en förbereder alla ärenden som sedan ska beslutas i riksdagen

Partier

För att ett parti ska få komma in i riksdagen krävs att de får över 4 procent av rösterna i valet

Finns idag 8 partier representerade i Sveriges Riksdag

Sverigedemokraterna

Centerpartiet

Liberalerna

Moderaterna

Miljöpartiet

Kristdemokraterna

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Sveriges högst beslutande organ

Stiftar lagar

Ta beslut om statsbudgeten, hur statens pengar ska användas.

Kontrollerar regeringens arbete.

Utser statsminister

Statsministern utser regering

Riksdagsledamot

Röstas fram av folket i de allmänna valen.

Riksdagen har 349 platser som fördelas i förhållande till procent de olika partierna fick i valet. Platserna är också fördelade från de olika valkretsarna, som är geografiskt uppdelat och antal mandat från varje valkrets bestäms av antal röstberättigade boende i varje valkrets.