Test

Mere som dette

Fokusfråga: Vad händer när eleverna lämnar klassrummet?

af Carola Neira Lutz Neira Lutz

IKT DOME

af Maria Petersson

Mindomo information 2.0

af Mikael Pedersen Dp Pedersen Dp

G suite admin ou utkast

af Nils Pålsson Pålsson

John Hattie

Slutsatser från "Synligt lärande för lärare"

Framgångsfaktorer kap 8 - 9

En undersökning av elever i klassrum visade enligt Hattie att eleverna redan kunde ca 40% av vad de skulle lära sig, en tredjedel av vad en enskild elev lärde sig lärde sig ingen annan i klassen och att många elever ansträngde sig för att ge sken av att de var aktiva. Många lärare kopplar enligt Hattie för ofta ihop aktiva elever med lärande!

Lärande är mer effektivt om det sprids på fler gånger med alternativa upplägg/arbetssätt.

Diskutera och jämför lärmål och kriterier för måluppfyllelse med elever.

Framgångsfaktorer kap 7

Ge elever ledfrågor för att ge återkoppling till varandra.

Högt i tak för fel är viktigt. Fråga inte bara varför vid misslyckanden utan också vid framgångar!

Ge tydlig och framåtblickande återkoppling på individuell i+1 nivå.

Framgångsfaktorer kap 6

Tre världar finns i skolan, en offentlig som lärare ser och leder, en halvprivat med pågående kamratrelationer och den privata i elevens huvud.

Förstå tidigare prestationer, koppla samman gammalt och nytt och låt elever reflektera över lärprocessen.

En mycket bra gruppmetod är pusselmetoden. Elever får i grupper en specifik uppgift, de sätter sig sedan med de andra med samma uppgift eller roll från de andra grupperna och återvänder sedan till sin originalgrupp med nya kunskaper som denne delar där.

Utveckling av lärande = eleven ser en lucka mellan nuvarande och önskvärt lärande, eleven formulerar ett mål och planerar att täppa igen luckan, sedan utformas och genomförs strategier och slutligen utvärderas till vilken grad luckan stängts igen.

Hur lärande sker är viktigare än undervisning.

Lärare behöver se lärande genom elevens ögon och elever genom lärarens.

Framgångsfaktorer kap 5

Multipla inlärningsstrategier ja, inlärningsstilar nej. Undervisa på olika sätt och klassificera heller inte i intelligenser, typ Gardner.

Samarbetsinriktat och tävlingsinriktat lärande mot personliga mål är effektivt. Elever bör bli sina egna lärare, t ex genom att verbalisera högt för sig själva, och lära varandra.

Mer samtal än instruktioner. Lärare behöver lyssna. Jfr med vanliga samtal. Elever bör ställa fler frågor än lärarna.

Viktigt med dialog och inte monolog i klassrummet. Elever verkar komma till skolan för att titta på lärare när de arbetar!

Framgångsfaktorer kap 4

Lärare bör samplanera lektioner, inte bara av avsnitt.

Att elever inte lär sig mer beror ofta på att de ej får öva/tillämpa sina kunskaper i nya sammanhang.

Lärare bör samtala om sin påverkan av undervisning, vad det innebär att vara bra i ett ämne och hur framgång ser ut. Man kan sedan göra s k backward engineering. Progression och milstolpar behöver också diskuteras.

Utmaning är viktigare än "rolighet". Både "rolighet" och "utmaningar" är bäst så klart.

Ett vanligt problem är att elever kör bil och får reda på av läraren när de är framme utan att veta själva!

Formulera tydliga mål och låt eleverna bryta ned dessa i mikromål som de jobbar mot och utvärderar.

Framgångsfaktorer kap 1-3

Överinlärning av något på ett målmedvetet sätt är viktigt för att frigöra nya tankeprocesser.

En kombination av lärar- och elevcentrerad undervisning är bäst.

Olika faktorers påverkan

Tydliga framstegsbeskrivningar = 0,41

Elevers självuppfattning = 0,43

Lärares förväntningar på elever = 0,44

Kamrathandledning/bedömning = 0,55

Att jobba mot mål i undervisningen = 0,56

Användning av begreppskartor/tankekartor = 0,57

Att visa konkreta exempel = 0,57

Direkt undervisning (med tydliga mål, exempel, handledning, kontroll av förståelse, summeringar och repetitioner) = 0,59

Samarbetsinriktat i förhållande till individuellt lärande = 0,59

Att jobba med studiemetoder/studieteknik = 0,59

Undervisningsstrategier = 0,60

Att inte etikettera elever = 0,61

Elevers självverbalisering/självutfrågning = 0,64

Elevers tidigare kunskaper = 0,67

Reflekterande över lärande = 0,69

Utsträckt kontra komprimerad undervisning = 0,69

Förtroendefulla relationer lärare – elev = 0,72

Kommunikativ/ömsesidig undervisning = 0,74

Lärares tydlighet i undervisningen = 0,75

Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd = 0,77

Studiero = 0,80

Videoanalys av undervisningen = 0,88

Att tillhandahålla formativ bedömning = 0,90

Elevers självskattning av betyg = 1,44

Påverkansskalan