da Alve Wikerstål Wieczorek Wikerstål Wieczorek mancano 8 anni
434
Più simili a questo
Alla svar till underrubrikerna hittar du på Gleerups. Det är även ok att googla fram olika fakta men tänk då på att ange källor. I slutet skall du även värdera dina källor.
I detta arbete är du fri att skapa din egen presentation. Du måste bara förhålla dig till underrubrikerna.
Liberalerna.(L)
Moderaterna.(M)
Centerpartiet.(C)
Kristdemokraterna .(KD)
Socialdemokraterna.(S)
Miljöpartiet.(MP)
Vänsterpartiet.(V)
SverigeDemokraterna.(SD)
(Gleerups.S.120)
I en diktatur så är det en eller några som bestämmer allt i landet. Folket har ingenting att säga till om. Man får inte heller tycka och tänka som man vill. Man får inte demonstrera imorgon det ledarna bestämmer. De kontroller allting och om de inte gillar något kan de censurera det. Om man skulle göra det skulle man kunna bli straffade med fängelse och kanske till och med död.
Det finns bara ett parti du kan rösta på.
Valfusk och uppgjorda val är vanligt i diktaturer.
Diktaturer kan sakna eller nonchalera grundlagar/grundrättigheter för människor.
Polisen kan komma och anklaga dig för vad som helst utan bevis eller än rättegång. Men om du får en rättegång så är det troligtvis riggad.
I diktaturer kränks ofta de mänskliga rättigheterna.
Diktaturer har i allmänhet sämre levnadsförhållanden än i demokratier.
Det beror ofta på att maten blir ojämn fördelad. Det leder till att det är oftare med hungersnöder i diktaturer.
Folket kan inte avsätta regeringen (bara om det för en kupp/motstånd kan de) så regeringen kan leva lite hur den vill och kan se efter sina intressen mer än folkets.
Regimen är inte alltid för medborgarnas bästa utan tvärt om medborgarna är till för staten. Och inte tvärtom som i en demokrati.
Diktaturer har oftare mer krig en demokratier inom landet ellr mot varandra. Diktaturer är inte lika pressade som demokratier att så ett fredligt slut. Och alla måste vara med i armen om man skulle bli inkallad om man skulle neka skulle man kunna i värsta fall få dödsstraff.
(Gleerups,114)
En diktatur kan se olika ut och det kan vara olika hård. Några är totala regimer, alltså där bara några har all makt. De andra diktaturerna är svårare att delfinerna. En diktatur kan bryta mot alla eller bara några demokratiska spelregler.
I vissa diktaturer är det militärer som har makten. T.ex. Burma (har varit) , Argentina (har varit)
Enpartistater är stater där det bara finns ett parti att rösta på (tillåtet parti) t.ex. Kina,Kuba
Teokrati är när man har en religiös ledare har den högsta makten och fungerar som religionernas tolkar på jorden. Folket får rösta fram ledamot till parlamentet med de måste lyda de religiösa makthavarna. T.ex. Afghanistan (talibanerna)
Demokrati innebär folkstyre.
Det finns två olika typer av demokrati indirekt och representativ. I en demokrati har folket ytrandefrihet. Det betyder att folk får tycka och säga vad de vill utan att skada/kränka någon.Nyheterna har rätt att vissa vilka nyheter de vill det finns ingen censur.
Det finns också Pressrätt. Man får trycka vilka nyheter man vill.
Alla över 18 år får gå och rösta i valet.
Man får rösta på personer i olika partier som ska reprensentationera dig.
Fri opinionsbildning är viktigt för en demokrati. Det är att man har rätt att granska företag och staten.
Mänsklig rättigheter skall också finnas i en fungerande demokrati. Människor ska ha rätt till skolan,sjukvård, hjälp om det behövs. I en demokrati ska alla ha samma rättigheter och skyldigheter men det finns alltid undantag. Som t.ex. Att folket betalar olika skatter beroende på vilken lön de har desto högre lön desto mer procent att skatta av.
Man ska kunna ha rätt att bilda ett parti om man tycker att det saknas någon typ av parti.
Alla barn ska ha rätt att gå till skolan för att utveckla sig så att de kan få ett bättre liv.
(Gleerups,s.112)
Representativ: Man röstar fram personer i olika partier som tycker (eller ungefär) som du i politiska åsikter. Desto mer som röstar på det partiet desto mer makt har de i riksdagen.
De kommer inte Lloyd genomföra idéerna som du ville.
Indirekt: När det händer så har staten valt att man ska rösta igen för något som t.ex. I Sveriges har man gjord det när man skulle rösta för EU och euron och högertrafik.
Det är typ som ett val men bara ett val för en sak.
Kommunerna har många olika uppgifter men de viktigaste är utbildningen och den sociala omsorgen. Kommunens uppgifter är :
* äldreomsorg
* omsorg om funktionshindrade
* barnomsorg, förskola
* renhållning och avfallshantering
* vatten och avlopp
* bibliotek
* grundskola och gymnasium
* vägar, snöröjning.
Om kommunerna vill så kan de också sköta.
* fritidsverksamhet
* kulturverksamhet.
Kommunerna är inte tvungna att bygga sportanläggningar men de är tvungna att bygga bibliotek.
Om kommunerna ska kunna sköta och genomföra alla uppgifter så måste kommunerna få in pengar. De mesta av pengarna som kommunen får in är från kommunalskatten som de som bor i den kommunen betalar. Kommunalskatten som man ska betala ligger på ungefär 32%. Men kommunalskatten kan variera från kommun till kommun.
Kommunerna får också in pengar från olika avgifter i kommunala servicer t.ex. Förskolsavgift.
Kommunen får statsbidrag av staten för att kommunen ska ta hand om saker som de är tvungna att göra.
De kan också låna pengar.
(Gleerups,135,-136)
(Gleerups s.115)
De två största statsskicken är demokratier och diktaturer och i dom finns det flera andra olika statsskick.
Demokrati- Alla har rätt att rösta och tycka och säga vad de vill.
Diktatur- Landet styrs av någon eller några personer och människor får ej tycka och säga vad man vill.
En demokrati kan vara en monarki eller en republik
Monarki- Det är länder där statschefen ärver sitt ämbete. När man är statschef i en monarki så han man ha olika titlar som te.x. Kung,drottning,kejsare. Kung kan ha olika stor makt beroende på vilket land de är
Republik- Om man istället blir vald till statschef så är landet en republik. Då har man oftast titeln President när man är statschef. President har olika stort ansvar beroende på vilket land te.x i USA har presidenten ha stor makt och i Irland har presidenten lite makt.
Ett demokratiskt land kan styras av ett parlament eller en president.
Parlamentarism- Folket röstar fram vem som ska sitta i parlamentet. Det är därför riksdagen är den högsta folkvalda organet. Om regeringen gör något dåligt eller fel så kan riksdagen avsätta dom.
I Sverige heter det riksdag, i USA heter det kongress och i Tyskland heter det förbundsdagen.
Presidentstyre- i ett sådan land så får folket välja vem som ska bli president och presidenten får sedan välja själv vilka mininstara som ska jobba med honom. Mina kan inte avsätta presidenten bara om han begår ett brott.
I alla demokratiska länder har regionerna olika stor makt och självbestämmande.
Enhetstat: t.ex. Sverige man har län och kommuner som tar beslut på en låg nivå men de största och viktigaste besluten beslutas på en central nivå som är riksdagen och därför är Sverige en enhetsstat för att Sverige till störst del styrs av en enhet.
Förbundsstater: i förbundsstater har kommuner och län mycket större självbestämmande länder som det är så är t.ex. USA, Schweiz och de kallas då federala stater.
Svar för :
Teokrati finns också svaret finns oss " olika typer av diktatur".
Indirekt och representativ finns under demokratin.
Man ska rösta för att få fram sin åsikt. Få sig hörd. Alla människor (över 18) ska ha rätt att få sin åsikt hörd. Och man ska få kunna påverka sitt land.
Det är en mänsklig rätt att få rösta och bestämma i sitt land.
Om du inte får yttra dig som du vill så är det inte en demokrati. Om du inte får rösta på det du vill så är det inte som att du röstar.
Man måste vara en medborgare i det landet för att få rösta.
(Jag,min pappa,Gleerups)
Sverige styrs av en regeringen. Den har många viktiga uppgifter men den viktigaste är att komma med propositioner.
Varje år kommer regeringen med ungefär 200 nya propositioner mestadels för ekonomin och hur man ska sammarbeta med andra länder.
(Gleerups,133)
Majoritetsregering: Man har då mer än 50% av alla röster. Man har då 175 eller mer leadamot i riksdagen. Man har då enklare att få igenom sina propositioner (idéer). Man kan då styra landet de fyra åren själv (bara ditt parti).
Minoritetsregering: Då lyckades man inte få mer än 50% av folketsröster. Då har man också mindre än 175 ledamot.
Det är inte lika enkelt att få igenom sina idéer. Och om en viktig fråga röstats ner blir det nyval. Om man blir en minoritetsregering är det vanligt att man samarbetar med ett annat parti så man har mer än 50%.
Koalitionsregering: Då har man bildat en allians med ett eller flera parti så att man blir en majoritetsregering. Men då kan man inte alltid få igenom sina idéer helt som man vill utan man får gör kompromisser med de andra partierna. För ett parti kan välja att lämna koalitionen och då kanske man inte blir majoritet.
Samlingsregering: När det är en stor kris kan alla partier välja att gå ihop och sammarbeta. Enda gången det har hänt Sverige var under WWII. Efter det blev allt normalt igen.
(So-boken,158-159,bloggplatsen)
Regeringens viktigaste uppgifter är att:
*komma med förslag på nya lagar – propositioner.
*leda Sveriges militära försvar.
*presentera budgetpropositionen i september varje år. Budgetpropositionen är ett förslag på hur statens pengar ska fördelas.
*se till att riksdagens beslut genomförs och blir verklighet. Till sin hjälp har regeringen myndigheter och förvaltningar, som alltså styrs av regeringen.
*tillsätta utredningar kring olika frågor.
*sköta utrikespolitiken och vara ansvarig för vårt EU-samarbete.
