Verslära

Verslära

Övriga verstermer

Cesur - hugga av - en paus II

Akatalektisk - regelbunden, man vill med denna term framhäva att versraden varken har hyperkatalex eller katalex

Katalektisk Bortfall av obetonad stavelse som egentligen ingår i det metriska schemat

Hyperkatalex - avslutad rad med obetonad stavelse som inte hör till någon versfot alls

Versmått

Alexandrin, knittel pch blankvers

Samtliga stikiska i grunden, men Alexandrin och Knittel kan med speciell rimflätning ingå i olika typer av strofer.

Blankvers Härkomst England

Femtaktig jambisk grundstruktur (10- eller 11-stavig) utan slutrim. Blankvers - alltså radsluten är tomma på rim. (Omarbetning från tidigare "Heroic Couplet" som ansågs för stereotyp för att funka i replik/monolog enl Shakespeare och Marlow (dramatiker)

Vann hävd i Sverige 1780-talet med Kellgrens dikt "Till Christina" - användes av Tegnér, hagbergs övers av Shakespeare.

Strof ur Hamlet

Knittel Härkomst Tyskland

Grovhuggen knagglig form - betyder knölpåk på tyska

Allt som gäller för den enskilda radens meter är att den genomgående ska ha fyra, ibland bara tre betonade stavelser. Antalet obetonade är helt fritt. Vanligen förknippas raderna parvis genom slutrim.

I svenskan behåller den ofta associationer till medeltiden - ex Frödings dikt "En fattig munk från Skara"

Då satte de mig i en nattmörk bur, sen drevo de mig, som när vilda djur sig trängta att bytet slita och riva och gnaga och bita. De lärde mig döddsynd och dolskhet och hat, och bitterhet blev mig till dryck och mat.

Alexandrin Härkomst Frankrike

Förbud mot överklivning= Slutet på en rad ska också utgöra slutet på en fras eller mening. Tankegången eller den språkliga konstruktionen får inte fortsätta - "kliva över" från en rad till nästa.

Mönstret avspeglas också i slutrimmen som är:

Manliga

Enstavigt Kant Sant

Kvinnliga

Tvåstavigt Draga Svaga

Både svensk och fransk alexandrin är parvis rimmad, dvs första och andra radsluten rimmar, tredje och fjärde osv.

Svensk Alexandrin är den franska accentmässigt lösa struktur otänkbar och ersätts av sex regelbundna jamber per rad, helst med en cesur i mitten som svarar mot den obligatoriska höjningen med efterföljande tryckfall i mitten av en fransk alexandrin. Introducerades i Sverige under andra hälften av 1600-talet och fulländades under 1700-talet, framför allt hos Creutz.

Fransk Alexandrin består av rader på omväxlande 12 och 13 stavelser av vilka den sjätte och den tolfte alltid är betonade medan övriga delar av raden har fri rytm

Fornnordiska versmått Eddadiktning och skalddiktning, varav den senaste har för sinnrika och komplicerade versmått att de sällan kommer till användning.

Bygger på två principer

Allitteration (Uddrim eller stavrim) Konstitueras av att två eller flera ords första, betonade stavelse börjar med samma konsonant. Eller olika vokal.

Rimstav = Betonad stavelse på vilken allitterationen faller.

De betonade stavelsernas fördelning på raderna

Poetiska Eddans vanligaste mått

Ljodahattr Osäker betydelse - Hattr betyder versmått, Ljod kan betyda trollsång.

Ex: Var morgon flyga Munin och Hugin ut över jordens yta; jag ängslas för Hugin att han ej kommer åter; jag är mer orolig för Munin.

Utmärks av att den till skillnad från fornyrdislag är strofen som helhet sexradig och raderna 3 och 6 bildar sammanhängande långrader med tre betoningar och två eller tre rimstavar.

Används ofta i Gnomiska dikter, dvs undervisande eller moraliserande.

Fornyrdislag Fornkvädesmått

Ex: En sal ser hon stå, från solsidan fjärran Arla i urtid fanns ingenting

Strofer om 8 kortrader förenade i 4 långrader och fördelade på 2 halvstrofer. Kortraden innehåller 2 betonade stavelser samt 2 eller flera obetonade. Allitterationen binder samman kortraderna till en långrad

Antika versmått (burskap i svensk poesi) En fast kombination av best versfötter Samtliga är orimmade

Finns olika sätt at ta reda på vad det är som karaktäriserar ett versmått. Olika regler.

Stikisk = Likadana rader följer på varandra utan att formeras som strofer. Kan delas upp i mindre delar ändå med hjälp av inskjutna blankrader eller indragen vänstermarginal.

Jambisk trimeter 6 jamber

Talade dialogpartier i grekisk dramatik

Trokeisk tetrameter 8 trokéer, genomgående katalektisk Grekisk dramtik

Mer sparsamt - somliga partier i tragedin, i den äldre attiska komedin och i hymnartade dikter

Hexameter

Vanligt mått i antik litteratur, episka dikter, versbrev. Svenskt 1600-tal och förromantik fram till 1800-talets mitt.

Hexametern har ytterligare en versfot, som inte finns i svenskan, den består av två långa stavelser och kallas för spondé.

Svensk hexameter bjuder att näst sista versfoten måste vara en daktyl och den allra sista en troké.

6 versfötter, daktyler och trokéer _U/_UU/_//U/_U/_UU/_U _UU/_UU/_U//_U/_UU/_U

Mellanting mellan strofisk och stikisk

Elegiskt distikon

Raderna 1 och 3 hexameter, men 2 och 4 fått versfötter avhuggna både i mitten och i slutet av raderna. Ger en känsla av en femtakting. Cesuren i mitten annan karkatäristika. _UU / _U/ _UU/ _UU/ _UU/ _U _UU/_UU/_ // _UU/ _UU/ _ _UU/_U/_UU/_U/_UU/_U _UU/_UU/_ // _UU/ _UU/ _

Användes under antiken för sorgesånger, erptisk lyrik, gravinskrifter. I Sverige begränsad blomstring under romantiken, ex Stagnelius och Bernard Elis Malmström

Strofisk = Rader som tillsammans bildar strofer

Grekiska lyriken 500-tal - namn från tvp stora skalder, en kvinna och en man. Sapfo och Alkaios

Sapfisk strof 1 mindre och en större. Den mindre den vanliga Centrallyriska ändamål. men i Sverige även inom dramatiska genrer. Stiernhielm och Stagnelius Tomas Tranströmer, "Svarta vykort".

3 första raderna i strofen är metriskt identiska, den fjärde korta raden består av en daktyl och en troké. _U/_U/_UU/_U/_U _U/_U/_UU/_U/_U _U/_U/_UU/_U/_U _UU/_U

Alkaisk strof

Upptakt i de tre första raderna, en rad - den 3:e ska vara enbart trokéer och de övriga med omväxlande daktyler och trokéer.

Versfot Minsta metriska enheten av betonade/obetonade stavelser

Stigande Börjar med en betonad stavelse

Anapest = 2 obetonade följd av 1 betonad stavelse U U _

Jamb = 1 obetonad följd av 1 betonad stavelse U_

Fallande Börjar med obetonad stavelse

Daktyl = 1 betonad stavelse som följs av 2 obetonade _ U U

Peón Stigande: U U U _ Fallande: _ U U U

Kan vara både stigande och fallande

För att omvandla från en stigande till en fallande och jamberna till trokéer låter man raderna börja med en obetonad stavelse som inte hör till någon fot. Kallas upptakt.

Fråga till Mattias - kan en versrad börja med en peon?

Troké = 1 betonad stavelse som följs av en obetonad _ U

Rytm och meter

Skandera

3 metriska system

Germanska

Romanska språken

Gamla klassiska språken grekiska/ latin

Grekiskans metron som betyder mått