Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga lärande och utveckling

Honelako gehiago

Spanien

by Herman Hauguth Hauguth

Moderna språk - kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk

by Mee Lithén Mo Lithén Mo

Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga utveckling och lärande.

by Maja Galvig

mnmnmnmnm jbjbjbjbjbj

by Manuel Robledo

Det finns också två olika syn på läs- och skrivinlärning i västvärlden.

Analytis eller helspråksmteoden (whole language) (4) är att barn börjar läsa hela texten. Denna metod är tvärtom ljudmetoden, där barn kan läsa enstaka ljuden och avslutar med helheten. Med hjälp av metoden får barn läsupplevelse genom att lyssna, samtala och återberätta.

ASL- att skriva sig till läsninng metoden (4) fokuserar på hur barns skriftspråk utvecklas genom att skriva på datorn eller surfplattor. Genom att använda ASL- metoden kan barn hjälpa varandra, löser olika problem tillsammans och skapar sina egna berättelser. Barn inspirerar och lär sig av varandra när de användar denna metod.

LGT- Läsnings på taletsgrund (4) bygger på barns eget språk. Barn möter med ett meningfullt skriftspråk genom att använda denna metod, där barn utforskar språket. De ser också en koppling mellan ljud och bokstavstecken. Genom metoden kan barn få möjlighet att formulera sina upplevelser.

Ljudmetod eller syntetisk-phonics (4) metod utgår från varje bokstavsljud. Barn förstår den alfabetiska koden. Genom att använda denna metod, lär barn sig bokstvassymboler och börjar ljuda olika konsanenter och vokaler. De kan också skapa ett samband mellan ljud och bokstav.

Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga lärande och utveckling

Refenser:

5) Svensson, A. K. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

4) Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Från ord till mening. Lund: Studentlitteratur

3) Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Stundentlitteratur

2) Kultti, A. (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan -lärande av och på ett andra språk. Liber: Stockholm.

1) Jönsson, K. (2016). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Liber: Stockholm

Flerspråklighet (2): Barn som har kunskaper i och kommunicerar på fler än ett språk i sin vardag. Detta kallas flerspråklighet. I skollagen står det att förskolan ska medverka till att barn med annat modermål än svenska får möjlighet att utveckla både det venska språket och sitt modersmål.

Andra språket (2,5): Andra språket är att barn kan använda eller prata två eller flera språk. Många studier visar att det andra språket byggs på modermålet. De tvåspråkliga barnen har högre grad att byta ut ord än enspråkliga barn och deras intellektuella utveckling är större än enspråkliga barn, visar en del forskningar. Det finns två olika strategier för att barnen bli två språkliga: simultan och succesiv tvåspråklighet

Succesiv tvåspråklighet (5) är att barn lär sig ett annat språk med hjälp av modersmålet. Vardagliga sociala relationer påverkar barns succesiva tvåspråklighet och dessa relationer motiverar barn att lära sig ett nytt språk.

Simultan tvåspråkighet (5) innefattar att barn lär sig två språk samtidigt. Tvåspråkliga barn kan hitta balans mellan de olika språken när de tillägnar sig simultan, där barn kan lär sig språket på effektivt sätt.

How do you say the date?

AmE and BrE speakers say the date differently.

Type in the two ways of saying the date in English, taking into account the order in which they say the day (DD), the month (MM) and the year (YYYY).

Första språket- modersmålet (2,5): Det finns olika definitioner av vad modersmålet är. Skutnabb och Kangas (1981) skriver att modersmålet är det språk som barn identifierar sig själv med och behärskar bäst. Modersmålet är ett språk som barn känner sig bekvämt att kommunicera med andra. Förskolan är en viktig plats för barns språkutveckling.

Talspråksutveckling 0-6 år (5,4): Barns lär sig talspråket genom att samspela med andra och de utvidgar sina kommunikativa förmågor.

Vid sexåring (5): Barns skriv- och läsintresse ökar i detta år. De intresserar sig mest rim, ramsor, nonsenord. Deras ordsförståelse om ord och bokstäver utvecklas snabbt. De kan också bilda en mening med 5-7 ord och använder ord som där, där, borta, detta, den där etcetcera.

5-åring (5): Barn bildar korrekt böjningsform, preposition och huvudsats i meningen. Barns förstår ordets innehåll (orde består av olika ljud och stavelser) under detta språksutvecklingsstadium.

4-åringen (5): Barn börjar prata mer rent och tydligt. Det sociala samspelet är också viktigt för barns talsutveckling i detta år. Barn kan också anpassa sitt språk i olika positioner. Det är svårt för barn att använda korrekt oregelbunden böjning i meningen under detta utvecklingsstadium, som till exempel springer-springde (sprang).

3-åring (5): Barn lär sig många nya ord i samspelet. Där leker barn med sina kompisar, de ställer frågor till varandra, de lyssnar på andra och pratar med andra. De är också medvetna om prepositioner, adjektiv och vissa pronomen. Dessa barn kan börja att formulera treordssatsen. Det sker en ökning av barnets aktiva ordförråd under detta stadie men det blir fortfarande svårt för barn att förstå vad det är för skillnad mellan på konsanenter och vokaler.

2-åring (5,4): Barn kan börja att använda det verbala språket. De imiterar vuxna och försöker repetera vuxnas ord. Deras uttryck är blir tydliga och de börjar skapa korta (tvåordssatser) meningar samt att formulera nekande satser, som till exempel "vill inte". Tvåålderns barn har problem med grammatisk struktur och de brukar blanda ihop subjekt, objekt och verb i meningen.

Ettårsåldern (5,4): Barn kan börja att jollra och kombinera korta stavelser. De kan också använda orförråd som består av två eller fem ord, som till exempel pappa, mamma etcetera. Det sociala samspelet är viktigt för barns språkutveckling, där barn skapar ett samband mellan ordet och objekt. Utifrån detta kan barn dela sina kunskaper med andra. Barn lär sig också att uttrycka sina känslor under det första levnadsåret.

Spädbarnet (5, 4) kommunicerar med andra genom ögonkontakt, kropprörelser och skrik. När barn hör arga röster, kan de avbryta att samspela med andra. När barn ser ett leende, kan de ofta svara med leende.

Literacy (4): Literacy handlar om hur barn knäckar skriftspråkskoden och hur deras läs- och skrivförmågor utvecklas på bästa sätt. Barn möter med literacy i vardagen genom olika textvärldar.

Family literacy (4, 1): Begreppet family literacy innebär hur familjen påverkar barns skriftspråksutveckling. Detta stärker barns läs-och skrivförmågor och skapar ett starkt samband mellan barn och olika textvärldar. Om föräldrar lånar böcker tillsammans med sina barn på biblioteket, de bläddar dagstidningen vid frukostbordet eller de läser böcker för sina barn innan de sover, kan dessa olika aktiviteter väcker barns lust på att läsa och skriva. Det vill säga att barn om lever i en familjerik miljö, kan de intressera sig för läsning och skrivning under sina andra levnadsår.

Emergent literacy (1): Emergent literacy handlar om kunskaper, färdigheter och attityder som ett barn utvecklar i förhållande till. Barns emergent literacy utvecklar i ett sociallt samspel. Där kan barn också skapa sina egna teorier om hur det är att läsa och skriva. Genom emergent literacy får barn en chans att utveckla sitt identitet som en bra läsare och skribenter.

Critical literacy (4,1): Critical literacy är en inlärningsmetod, där barn kan försöka att förstå olika texter, de drar slutstser, de kopplar sina gamla erfarenheter till nya och kan associera sina kunskaper till vad de har läst eller hört tidigare. Detta hjälper barn att se på världen med kritiska och analyserande tankar. Vad och hur frågan är viktiga för barns critical literacyutveckling.

Skriftspråkliga utveckling (3) handlar om hur barn lär sig att skriva och läsa. Barns läs- och skrivutveckling genomgår tre faser, enligt Liberg.

Fas 3: Effektivt läsande och skrivande (3) innebär att barn befinner sig i språket och skriftspråkliga världen. Effektivt läsande och skrivande leder barnen som är läsaren in i texten.

Fas 2: Grammatiskt läsande och skrivande (3) innebär att barn lär sig olika bokstavsljud och ljudningsteknik. Med hjälp av detta kan barn hantera bokstäverna och skapar olika ord eller korta meningar. Om barn använder sig av grammatiska läsande och skrivande, kan pedagoger förstå att barn är på väg att bryta den alfabetiska koden. Denna teknik hjälper också barn att utveckla sitt läsande och skrivande. Det finns olika grundläggande grammatiska principer

De grammatiska principerna i samverkan (3) innebär att barn lär sig att skriva grammatiskt korrekt i det sociala samspelet. Barn rättar sina grammatika fel när de samspelar med vuxna. Det är det viktigt att stödja barn när de är rädda för att göra grammatiska fel. Annars påverkar detta barns självförtroende på negativt sätt.

Principen om skrivtecknens bi-unikhet (3) innebär att förändringar av bokstäver skapar ett annat uttal eller ett nytt ord. Detta kallas skrivtecknens bi-unikt. Med detta kan barn bli mer medvetna om språket.

Principen om skrivtecknens linearisering (3) är hur bokstäver placerar i rätt plats. Om barn har förstått denna princip, kan barn gå vidare att arbeta med bokstavsljuden.

Principen om skrivtecknens invarians (3): Om barn förstår de två delarna, barn får en större förståelse för hur språket ses som bestående av olika delar.

Principen om den dubbla artikulation (3) är vilka delar finns i språket. Detta har två olika aspekter. Den första aspekten är att man delar upp språket i betydelsebärande delar. Den andra aspekten är att man delar upp språket i betydelsebärande delar mindre.

Principen om objektifiering (3) innebär att barn gör språket till objekt för att utforska.

Fas 1: Gemensamt effektivt (3) läsande och skrivande väcker barns intresse för att läsa. Detta har också stor betydelse om hur man beter sig som läsare och vad det innefattar begreppet läsande. Det finns olika metoder för att barn lär sig att läsa.

Tidig form av helordsläsande och helordsskrivande (3) är att barn känner till texten, som exempel namn på vänner, föräldrar och de kan skriva dem. Ord läses och skrivs som en helhet utan att brytas ner. Helordsläsande och helordsskrivande hjälper barn att läsa och skriva ord som helheter. Detta förstärker barns intresse om bokstäver, hur de skrivs och låter.

Situationsläsande och situationsskrivande (3) handlar om ett grammatiskt läsande, där barn känner igen en text, som skyltar och etiketter. Till exempel kan barn läsa "mjölk" på mjölkpaketet men de kan inte skriva detta ordet på pappret. Situationsläsande har två viktiga saker. Den första saken är att situaitonsläsande hjälper barn att skaffa sig bekanta med nya ord. Det andra saken att detta blir en effektiv stödstruktur för textens innehåll. Situationskrivande är ett grammatikst skrivande, där barn kopierar en text eller etiketter. Till exempel kopierar barn andras namn från namnskyltar. Både situtionsläsande och situationsskrivande är viktiga för barns skriftspråksutveckling. Med hjälp av dem kan barn dra slutsatser och jämföra skrivna ord och texter med varandra.

Preläsande och preskrivande (3): Barn försöker att läsa och skriva på egen hand med sina egna påhittade krumelurer och bokstavsliknande siffror och tecken (även riktiga bokstäver). Med hjälp av detta beter barn sig som en utvecklande läsare och skrivare med påhittade koder. Det vill saäga att barn går in i vuxenroll och blir låtsasläser och låtsasskriver. I preläsande och preskrivande får barn möjlighet att hantera olika visuella symboler, vågar och prövar att läsa och skriva.

Språklig medvetenhet (5): Den språkliga medvetenheten bidrar till barns förståelse hur något sägs eller skrivs. Det betyder att barn kan fokusera på språkets form och innehåll.

Pragmatisk medvetenhet (5): Pragmatisk medvetenhet handlar om hur språkets används i olika sociala situationer. Barn visar sig sin pragmatiska medvenhet genom ordlekar och rollekar, där barn kan få möjlighet att reflektera över felaktigheter av ord och berättelser.

Semantik medvetenhet (5): Semantik medvetenhet är hur satser och fraser byggs upp. Med detta kan barn förstå att samma ord har olika defitioner och hur meningar skiljar sig från varandra. Detta bidrar till barns textförståelse.

Syntax medvetenhet (4): Syntax medvetenhet innebär hur orden kombineras till satser och meningar. Det betyder hur satser byggs upp och hur subjekt, objekt, verb placerar i meningen. Barn kan koda av och identifiera enstaka ord med syntax medvetenhet. Detta påverkar barns läsförtåelse och läshastighet på positivt sätt samt att de kan bli goda läsare.

Morfologisk medvetenhet(5): Morfologisk medveten är lärande om ordet och ordens uppbyggnad. Detta innefattar uppdelningen av ordet i morfem, som är språkets minsta meningsbärande enheter. Morfologisk medvetenhet underlättar stavningen för barn. Genom detta kan barn uppfatta att språket delas upp i ord och de kan jämföra ord och orddelar. Genom detta skapar barn också nya ord. Det finns olika typer av morfem: lexikala och grammatiska.

Grammatiska (5): De ändrar ordens form. Till exempel tempus, obestämd och bestämd form, suffix, prefix, kasus, genus, numerus etc. Alla dessa morfem ingår i grammatiska morfem.

Lexikala (5): Det är eget ord eller stam. Till exempel: hallon, sallt, pojk-. Desssa morfem går inte dela upp i mindre betydelsefull delar.

Fonologisk medvetenhet (4,5): Fonologiska medvetenhet gäller medvetenhet om språkljuden. Detta hjälper barn att förstå relationer mellan stavning och ljud. Om pedagagerna vill stimulera barns fonologiska medvetenhet, kan de leka språkliga lekar där barn ska rimma, bilda ord med specifikt ljud, byta eller ta bort fonem i orden.