Riktningar inom buddhismen
Vajrayana/lamaismen
lamor, guru (andlig lärare)
munkar är viktiga.
Padmasambhava, viktig för spridningen av Vajrayana till Tibet
Buddhistiska Sutror, tex Lotus-sutran
Tantraskrifter, tantras, tex Guhyasamaja Tantra och Kalachakra Tantra
Icke-dualism, allting är sammanlänkat
betonar att upplysning kan uppnås snabbare än i andra vägar. Upplysning uppnås genom ritualer, religiösa övningar och mysticism.
Mandala
Mantra
Tantrism
Utbredning i Tibet, Nepal, Bhutan och Mongoliet
Utvecklades inom Mahayana-rörelsen
Nichiren
Nichiren, grundaren och den mest centrala figuren
Nichirens egna skrifter
Lotus-sutran är viktigaste texten
Böner är viktiga
Alla kan uppnå buddhaskap genom tro och studier. Upplysning är tillgängligt för alla.
Japan
betoning på individuell och samhällelig transformation
mantra
Rena land-buddhismen
Buddhistisk tradition som fokuserar på tro och tillit till Amida Buddha och hans löfte att föra sina troende till det som kallas Ren land
Shinran, Grundaren av Jodo Shinshu
Hönen, grundaren av Jodo-shu
Skrifter
Hönens skrifter
Shinrans skrifter
Amida Sutra
Förlåtelse och räddning
Räddning uppnås inte genom egen ansträngning eller strikt meditation, utan genom tro
Enkelhet i utövandet
Amida Buddha och det rena landet
Kina, Japan
Chen/Chan/Zen
Meditation är centralt
Ingen själ eller permament identitet. Vår uppfattning om en jag är en illusion
Mu och koan (gåtor eller paradoxer)
zazen, sittande meditation anses som vägen till upplysning
Läromässiga betoningar
Direkt upplysning. kräver inte studier av religiösa texter eller ritualer.
Chan mästare, Buddhistiska mästare och lärare, som anses kunna vägleda elever mot en direkt förståelse av buddhanaturen
Bodhidharma: en indisk munk som sägs ha introducerat Chan till Kina
Har sina rötter i Mahayan sutror men skrifternas betydelse tonas oftas ner. Man uppmanas istället att söka insikt genom meditation och personlig erfarenhet och inte genom teoretiska studier av skrifterna
The Platform Sutra, en viktig text
Uppstod i Kina under 500-talet och blev senare populär i Japan->utvecklades till zen
Gren inom Mahayana-buddhismen som betonar meditation och direkt insikt i sinnets natur
Mahayana
Bodhisattvor
Manjushri (visdomens bodhisattva)
Avalokiteshvara (medkänslans bodhisattva)
Personer som nått upplysning men återvänder för att hjälpa alla varelser
Utbredd i Östasien
Kina, Japan, Korea och Vietnam
Samling av heliga skrifter (sutror)
tex lotos-sutran och hjärtsutran
Betonar medkänsla och visdom
Övriga särdragar
Mahayana-buddhismen har utvecklat flera undergrenar/riktningar
Ikonografi, tempel och statyer spelar en viktig roll
känntecknas av sin flexibilitet och öppenhet för olika former av ceremonier och tillbedjan
Icke-dualism
större vikt vid att hjälpa andra och sträva efter universell frälsning
betonar att buddhanaturen (en medfödd förmåga till upplysning) finns i alla.
Syftar till att möjliggöra upplysning för alla
Theravada
Övriga särdrag
Religiösa ceremonier och tillbedjan är mindre framträdande än i andra riktningar
lekmän stöder munkar, vilket anses bidra till god karma, munkarna fokuserar på att upprätthålla Buddhas lära och att nå upplysning genom strikt disciplin och meditation.
Man ser Buddha som en lärare snarare än en gudom
Läromässiga betoningar
folktro på andar
betonar munkarnas betydelse, endast dem kan upplysa
ansvar för individuell upplysning
personlig meditation
Den åttafaldiga vägen
De fyra ädla sanningarna
Heliga personer
arahanter (de som har nått upplysning)
Baseras på Pali-kanon skrifterna (Tripitaka) som kan delas i tre delar
Abhidamma-pitaka: filosofiska och psykologiska analyser
Sutta-pitaka: buddhas tal och läror
Vinaya-pitaka: regler för munkar och nunnar
Största utbredning i Sydostasien
Sri Lanka, Thailand, Myanmar och Laos
